Sök

Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Erik Scheller, Hängavtal, Kollektivavtal
schellerhängavtal2018
Ladda ner

Sammanfattning

Hängavtal är en central del av den svenska kollektivavtalsmodellen. I denna rapport sammanställs systematiskt deras utbredning på den svenska arbetsmarknaden. Genom bearbetning av två urvalsundersökning visas att hängavtal är relativt vanligare i mindre, men inte de allra minsta, företagen. Det finns en stor variation i dess utbredning mellan olika branscher men andelen företag med hängavtal är särskilt hög inom byggindustri, tillverkning samt hotell- och restaurang. Företag med hängavtal upplever i stort att deras avtal orsakar dem lika mycket problem eller ger dem lika mycket stöd som företag med reguljära kollektivavtal. Företag som både har hängavtal och reguljära kollektivavtal upplever att deras avtalssituation fungerar sämre. Kostnaden för ett mindre urval av hängavtalen jämförs med motsvarande reguljära kollektivavtal. Kostnaden för hängavtal är högre än kostnaden för reguljära kollektivavtal, men enbart om hänsyn inte tas till de medlemsavgifter i arbetsgivarorganisationer som följer med reguljära kollektivavtal. När hänsyn tas till dessa avgifter är hängavtal istället billigare. En slutsats är att dessa relativa kostnader bidrar till hängavtalens utbredning. En annan slutsats är att hängavtalen är relativt vanligare i branscher där fackförbund oftare använder konfliktvapen för att tvinga fram kollektivavtalsanslutning.

Scheller, E. (2018). Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 2). Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578