Sök

Integration och matchning på arbetsmarknaden

PublikationRapporter
Emelie Videnord, Företagandets villkor, Karolina Stadin, Kompetens, Kompetens för tillväxt
26_Integration och matchning på arbetsmarknaden
Ladda ner

Sammanfattning

Det finns många arbetslösa och överutbildade personer i Sverige. Samtidigt upplever många företag och offentliga arbetsgivare att det råder kompetensbrist när de försöker rekrytera personal. Denna missmatch har negativa konsekvenser för individerna, för företagen och för samhället i stort. Antalet flyktinginvandrare har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren och bland dessa är arbetslöshet och överutbildning ett ännu större problem än bland inrikes födda. Invandrare utgör majoriteten av de arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen och hur dessa integreras på arbetsmarknaden är viktigt för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige.

I denna rapport ger vi en övergripande bild av hur integrationen och matchningen ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Vi studerar hur missmatchen ser ut för utrikes födda från olika delar av världen och jämför med hur det ser ut för inrikes födda. I vilken utsträckning har utrikes- respektive inrikes födda den kompetens som krävs på arbetsmarknaden, indikerat av om de har ett jobb eller inte samtidigt som det finns många lediga jobb? I vilken utsträckning har de som har ett jobb arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildningsnivå? Detta besvarar vi i den första delen av denna rapport. De data vi använder kommer från SCB och täcker i huvudsak åren 2001-2010. De grupper vi studerar är personer födda i Sverige, övriga Europa, Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika. I vissa avseenden studerar vi också gruppen inrikes födda med två invandrarföräldrar. Vi tittar även på huruvida olika branscher och utlandsföddas företagande kan, eller inte kan, kopplas till missmatchproblematiken.

I den andra delen av denna rapport studerar vi först hur lång tid det i genomsnitt tar för invandrare att få ett första jobb. Vi studerar tiden till ett första jobb både för invandrare från olika världsdelar samt från några betydande flyktingländer. Därefter undersöker vi hur lång tid det i genomsnitt tar för överutbildade invandrare och överutbildade inrikes födda att få ett jobb som matchar deras utbildning. Vi undersöker hur lång tid det tar för individer med ett jobb som inte motsvarar deras formella utbildning att få ett matchande jobb. Samma grad av formell utbildning behöver dock inte innebära samma kompetens. För att studera betydelsen av var utbildningen har tagits så kommer vi avslutningsvis att jämföra utbildningsmatchningen för individer med olika bakgrund som genomfört sin högskoleutbildning i Sverige.

Stadin, K, & Videnord, E. (2017). Integration och matchning på arbetsmarknaden. (Kompetens för tillväxt, rapport nr. 26). Stockholm: Ratio.

Baserat på innehåll

Integration och matchning på arbetsmarknaden
ReportsPublikation
Stadin, K, Videnord, E
Publiceringsår

2017

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Det finns många arbetslösa och överutbildade personer i Sverige. Samtidigt upplever många företag och offentliga arbetsgivare att det råder kompetensbrist när de försöker rekrytera personal. Denna missmatch har negativa konsekvenser för individerna, för företagen och för samhället i stort. Antalet flyktinginvandrare har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren och bland dessa är arbetslöshet och överutbildning ett ännu större problem än bland inrikes födda. Invandrare utgör majoriteten av de arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen och hur dessa integreras på arbetsmarknaden är viktigt för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige.

I denna rapport ger vi en övergripande bild av hur integrationen och matchningen ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Vi studerar hur missmatchen ser ut för utrikes födda från olika delar av världen och jämför med hur det ser ut för inrikes födda. I vilken utsträckning har utrikes- respektive inrikes födda den kompetens som krävs på arbetsmarknaden, indikerat av om de har ett jobb eller inte samtidigt som det finns många lediga jobb? I vilken utsträckning har de som har ett jobb arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildningsnivå? Detta besvarar vi i den första delen av denna rapport. De data vi använder kommer från SCB och täcker i huvudsak åren 2001-2010. De grupper vi studerar är personer födda i Sverige, övriga Europa, Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika. I vissa avseenden studerar vi också gruppen inrikes födda med två invandrarföräldrar. Vi tittar även på huruvida olika branscher och utlandsföddas företagande kan, eller inte kan, kopplas till missmatchproblematiken.

I den andra delen av denna rapport studerar vi först hur lång tid det i genomsnitt tar för invandrare att få ett första jobb. Vi studerar tiden till ett första jobb både för invandrare från olika världsdelar samt från några betydande flyktingländer. Därefter undersöker vi hur lång tid det i genomsnitt tar för överutbildade invandrare och överutbildade inrikes födda att få ett jobb som matchar deras utbildning. Vi undersöker hur lång tid det tar för individer med ett jobb som inte motsvarar deras formella utbildning att få ett matchande jobb. Samma grad av formell utbildning behöver dock inte innebära samma kompetens. För att studera betydelsen av var utbildningen har tagits så kommer vi avslutningsvis att jämföra utbildningsmatchningen för individer med olika bakgrund som genomfört sin högskoleutbildning i Sverige.

Samhällsfarliga konflikter i en ny tid – utmaningar och reformbehov
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
I rapporten undersöks om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Är de ändamålsenliga i en värld där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer i komplexa system där varje enskild nod blir kritisk för systemets funktionalitet, och där samhällsviktig verksamhet lika gärna är privat som offentlig? En jämförelse görs med motsvarande regleringsmetoderna och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.

The Proportionality Principle in German and European Rules of Industrial Conflict
RapporterPublikation
Waas, B.
Publiceringsår

2019

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

This report deals with the significance of the principle of proportionality in the strike law of Germany and the EU. As far as German law is concerned, the legal basis and content of the principle of proportionality will first be outlined, and then the importance of the principle for labour law in general. The main issue, however, is the role played by the principle of proportionality in industrial action law. There the Federal Labour Court has meanwhile raised the principle to the central yardstick for the assessment of industrial action measures. The relevant decisions will be presented, but also the considerable criticism of these will not be concealed. Subsequently, EU law will come to the fore, whereby the legal basis, the content and the scope of application of the principle of proportionality will be dealt first. On that basis, the application of the principle in industrial action law will be examined. In that context, the focus will be in the decisions of the European Court of Justice in the cases Laval and Viking. The following section is then devoted to the comparison of German and European law. The author here demonstrates that there are considerable differences in the application of the principle of proportionality.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578