Sök

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Företag, Johan Eklund, Kompetens, Kompetensförsörjning, Lars Pettersson, Migration, Peter Karlsson, Utbildning
Kompetensförsörjning-för-ett-konkurrenskraftigtnäringsliv
Ladda ner

Sammanfattning

I rapporten analyseras, på årsbasis, kompetensens hos arbetsmarknadens nyinträdare och utträdare. Analysen görs på regional nivå (FA-regioner). Dessa årsvisa jämförelser sammanställs sedan för att erhålla trendmässiga utvecklingsmönster. Analysen omfattar även högre utbildnings påverkan på den regionala konkurrenskraften.

Resultaten tyder på att Sverige har problem vad avser arbetsmarknadens matchningsfunktion men denna brist tycks inte bero på en kapacitetsbrist inom systemet för högre utbildning. Tvärt om talar mycket för att högre utbildning i Sverige nått avtagande skalavkastning. Detta är problematiskt då det innebär risk för överutbildning. För individen innebär det att stora resurser läggs på en utbildning som sedan inte kommer till användning i arbetslivet. Det kan också få effekten att företag får problem med kompetensförsörjningen inom områden där en högre utbildning inte är nödvändig.

Pettersson, J., Karlsson P., & Eklund J. (2013). Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Johan Eklund, Peter Karlsson, Lars Petterson, JIBS (2013)
(tillsammans med Internationella Handelshögskolan i Jönköping inom projektet för KK-stiftelsen)

Baserat på innehåll

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv
ReportsPublikation
Pettersson, J., Karlsson P., & Eklund J.
Publiceringsår

2013

Sammanfattning

I rapporten analyseras, på årsbasis, kompetensens hos arbetsmarknadens nyinträdare och utträdare. Analysen görs på regional nivå (FA-regioner). Dessa årsvisa jämförelser sammanställs sedan för att erhålla trendmässiga utvecklingsmönster. Analysen omfattar även högre utbildnings påverkan på den regionala konkurrenskraften.

Resultaten tyder på att Sverige har problem vad avser arbetsmarknadens matchningsfunktion men denna brist tycks inte bero på en kapacitetsbrist inom systemet för högre utbildning. Tvärt om talar mycket för att högre utbildning i Sverige nått avtagande skalavkastning. Detta är problematiskt då det innebär risk för överutbildning. För individen innebär det att stora resurser läggs på en utbildning som sedan inte kommer till användning i arbetslivet. Det kan också få effekten att företag får problem med kompetensförsörjningen inom områden där en högre utbildning inte är nödvändig.

Pettersson, J., Karlsson P., & Eklund J. (2013). Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Samhällsfarliga konflikter i en ny tid – utmaningar och reformbehov
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
I rapporten undersöks om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Är de ändamålsenliga i en värld där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer i komplexa system där varje enskild nod blir kritisk för systemets funktionalitet, och där samhällsviktig verksamhet lika gärna är privat som offentlig? En jämförelse görs med motsvarande regleringsmetoderna och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.

Lönebildning och den låga löneglidningen
RapporterPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
Löneglidningen har varit oväntat låg i Sverige och i det närmaste obefintlig under senare år. Vad beror detta på? Löneglidning (som kallas restpost i den officiella lönestatistiken) mäts som löneökningar utöver avtalade löneökningar. Att löneglidningen helt skulle ha försvunnit ifrågasätts i denna rapport. Resultaten visar att löneglidning finns men inte är synlig i aggregatet eftersom den trycks tillbaka av strukturella förändringar i arbetskraftens sammansättning beroende på bransch, utbildning och ålder. För att visa detta introducerar jag begreppet ”genuin” löneglidning inspirerad av Edmund Phelps grundläggande artikel ”Wage Drift” från 1962. Genuin löneglidning betecknar, enligt min definition, skillnaden mellan löneökningar rensade för strukturella förändringar och avtalade löneökningar. När löneökningarna 2015–2018 rensas med avseende på ålder visar beräkningarna för näringslivet att arbetarna fått negativ och tjänstemännen positiv genuin löneglidning om ålderssammansättningen i personalstyrkan är densamma som året innan (minus 0,3 respektive plus 1 procent 2018).

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578