Sök

Korporativa karteller – en studie av byggsektor och jordbruk i den svenska modellen

PublikationBok
Byggsektorn, Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Jordbrukspolitik, Konkurrens, Korporativa karteller

Sammanfattning

Varför har vissa sektorer, som exempelvis byggande och jordbruk, halkat efter när det gäller produktivitet och förnyelseförmåga? Har det något att göra med intresse-organisationernas inflytande och bristen på konkurrens?

I den här boken undersöks de korporativa kartellernas roll i den svenska modellen med exempel framförallt hämtade från förhållanden inom byggsektorn och jordbruket. Begreppet korporativa karteller åsyftar branscher där korporativa arrangemang mellan stat och intresseorganisationer samt kartelliknande överenskommelser mellan parts- eller branschorganisationer dominerar. Såväl inhemsk som utländsk konkurrens har där begränsats av etableringshinder och konkurrensbegränsande regleringar.

Ett viktigt resultat i boken är att de system och regleringar som byggts upp konsekvent har gynnat stora och etablerade aktörer på bekostnad av små och nyetablerade. I båda sektorerna blev resultatet stagnerande produktivitet samt höga och stigande kostnader som vältrades över på konsumenter och skattebetalare. I boken diskuteras också hur makten hos dessa korporativa karteller kan brytas: Antingen genom ett politikbyte där man genom ny kunskap och en ny konfliktdimension ifrågasätter den rådande politiken, eller genom att låta globaliseringen verka varvid den ökade öppenheten gradvis bryter upp kartellerna.

Lindberg, H. (2008). Korporativa karteller – en studie av byggsektor och jordbruk i den svenska modellen. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Henrik Lindberg är fil. dr i ekonomisk historia och arbetsmarknadsforskare vid Ratio.

Baserat på innehåll

Industrial Action in Sweden: A New Pattern?
Book chapterPublikation
Lindberg, H.
Publiceringsår

2012

Sammanfattning

The paper studies the modern conflict patterns and conflict dimensions in Sweden 1993-2005. The aim is to trace and interpret the new patterns and dimensions of labour market conflict by collecting and compiling strike data from the National Conciliation Office, (1993-99) and the National Mediation Office (2000-2005). On the whole, strike activity has decreased steadily from the 1980s and onwards and in large parts of the Swedish labour market conflicts are very rare. A few small un-ions organising primarily non-manufacturing working class in the domestic sector, account for the majority of the sanctioned conflicts. The new pattern is that the re-maining conflicts in broad terms can be divided in two parts: conflicts over wages and other working conditions and conflicts about the collective bargaining itself. Each with its own logic.

Related content: Working Paper No. 176

Industrial Action in Sweden: A New Pattern?
BokkapitelPublikation
Lindberg, H.
Publiceringsår

2012

Sammanfattning

The paper studies the modern conflict patterns and conflict dimensions in Sweden 1993-2005. The aim is to trace and interpret the new patterns and dimensions of labour market conflict by collecting and compiling strike data from the National Conciliation Office, (1993-99) and the National Mediation Office (2000-2005). On the whole, strike activity has decreased steadily from the 1980s and onwards and in large parts of the Swedish labour market conflicts are very rare. A few small un-ions organising primarily non-manufacturing working class in the domestic sector, account for the majority of the sanctioned conflicts. The new pattern is that the re-maining conflicts in broad terms can be divided in two parts: conflicts over wages and other working conditions and conflicts about the collective bargaining itself. Each with its own logic.

Related content: Working Paper No. 176

1980-talets avreglering – en kort paus mellan beredskapsplaner och EU
Book chapterPublikation
Lindberg, H.
Publiceringsår

2012

Publicerat i
Sammanfattning

Svenska kockar blir tevekändisar och gör internationell succé samtidigt som bönderna blir allt färre. Konsumenterna ställer allt högre – och mer högljudda – krav på att maten ska vara klimatsmart och miljövänlig, och att djuren i produktionen ska ha det bra. Samtidigt styr priset i hög grad våra köpbeslut och allt färre känner till var maten de äter kommer ifrån. Matlandet Sverige är alliansregeringens mest lyckade pr-satsning, men bakom talet om småskaligt och närproducerat håller svenskt jordbruk på att monteras ner. Parallellt med att världens efterfrågan på mat och resurser exploderar i takt med en växande medelklass förbereder sig den siste mjölkbonden på att släcka ljuset i ladugården 2020. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Hur kunde det bli så här? Och hur kunde svenskt jordbruk bli en politisk icke-fråga? Frågorna besvaras i boken av Göran Persson, Christel Benfalk, Lennart Båge, Henrik Lindberg, Helena Jonsson, Gun Rundquist, Roger Tiefensee, Harald Svensson, Matilda Ernkrans, Stefan de Vylder, Bengt-Anders Johansson, Kew Nordqvist, Jonas Carlberg och Christer Isaksson, som också är redaktör för boken.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578