Sök

Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter

PublikationRapporter
Alexandru Panican, Arbetsmarknad, Arbetsplatsförlagt lärande, Jonas Olofsson, Kompetens, Kompetensförsörjning, Lärlingsutbildning, Ungas etablering, Ungdomsarbetslöshet, Utbildning
Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter
Ladda ner

Sammanfattning

Rapporten belyser lärlingsutbildningens ställning och betydelse i Sverige i dag samt bedömer lärlingsutbildningens och lärlingsmodellens betydelse för ungas etablering på arbetsmarknaden. Framställningen bygger på forskning, utredningar och egna studier på området. Till detta har tio intervjuer genomförts med personer med insyn i lärlingsutbildningen kopplad till gymnasieskolan samt med företrädare för arbetsmarknadens parter som är engagerade i den kollektivavtalsreglerade färdigutbildning som pågår i ett antal branscher.

En central slutsats är att lärlingsutbildningen behövs för att kunna tillgodose näringslivets kompetensbehov men att utbildningen måste få en starkare ställning genom att den allmänna inställningen till utbildningsformen förändras. Den behöver också utvecklas med krav på kvalitet och relevans.

Olofsson, J. & Panican, A. (2012). Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter. Företagens kompetensförsörjning rapport nr 2. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578