Sök

Multi-Brand Events and Social Media Engagement – Concentration or Spill Over?

PublikationArtikel (med peer review)
Andrea Geissinger, Christoffer Laurell, ENGAGEMENT CONCENTRATION, ENGAGEMENT SPILLOVER, FASHION WEEK, MULTIBRAND EVENTS, social media

Sammanfattning

To what degree do participating and nonparticipating brands enjoy engagement of social media users in the setting of multibrand events? Based on empirical material comprising 4,424 user-generated content published before, during, and after Fashion Week Stockholm in February 2016, this article illustrates how the studied multibrand event both concentrated engagement for participating brands and created spillover engagement to other, nonparticipating brands. Therefore, these findings question whether individual brands benefit from being official participants in multibrand events. This article contributes to the field of event management by illustrating the dynamic interplay between engagement created in social media and multibrand events, while also highlighting associated conceptual and managerial implications.

Geissinger, A., & Laurell, C. (2020). Multi-Brand Events and Social Media Engagement- Concentration or Spill Over?Event Management, 24(2-3), 253-262.


Liknande innehåll

Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete
RapporterPublikation
Weidenstedt, L., Geissinger, A., & Lougui, M.
Publiceringsår

2020

Sammanfattning

Sammanfattning:
Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek.
Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har.
Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida.
Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv.
Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.

Social media analytics for knowledge acquisition of market and non-market perceptions in the sharing economy
Artikel (med peer review)Publikation
Geissinger, A., Laurell, C., Öberg, C., Sandström, C., Sick, N. & Yuliano, S.
Publiceringsår

2021

Sammanfattning

Purpose
Using the case of Foodora, this paper aims to assess the impact of technological innovation of an emerging actor in the sharing economy through stakeholders’ perceptions in the market and non-market domains.

Design/methodology/approach
Using a methodological approach called social media analytics (SMA) to explore the case of Foodora, 3,250 user-generated contents in social media are systematically gathered, coded and analysed.

Findings
The findings indicate that, while Foodora appears to be a viable provider in the marketplace, there is mounting public concern about the working conditions of its employees. In the market domain, Foodora manages its status as an online delivery platform and provider well, but at the same time, it struggles with its position in the non-market sphere, suggesting that the firm is vulnerable to regulatory change. These insights highlight the importance of simultaneously exploring and balancing market and non-market perceptions when assessing the impact of disruptive innovation.

Originality/value
This study offers originality by providing an integrative approach to consider both the market and non-market domains. It is also novel in its use of SMA as a tool for knowledge acquisition and management to evaluate the impact of emerging technologies in the sharing economy.

Digitalization and the future of Management Learning: New technology as an enabler of historical, practice-oriented, and critical perspectives in management research and learning
Artikel (med peer review)Publikation
Laurell, C., Sandström, C., Eriksson, K., & Nykvist, R.
Publiceringsår

2020

Publicerat i
Sammanfattning

How are historical, practice-oriented, and critical research perspectives in management affected by digitalization? In this article, we describe and discuss how two digital research approaches can be applied and how they may influence the future directions of management scholarship and education: Social Media Analytics and digital archives. Our empirical illustrations suggest that digitalization generates productivity improvements for scholars, making it possible to undertake research that was previously too laborious. It also enables researchers to pay closer attention to detail while still being able to abstract and generalize. We therefore argue that digitalization contributes to a historical turn in management, that practice-oriented research can be conducted with less effort and improved quality and that micro-level data in the form of digital archives and online contents make it easier to adopt critical perspectives.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578