Sök

Mycket mer för mindre – tillväxt och hållbarhet i Sverige

PublikationRapporter
Axel Wieslander, Christian Sandström, Hållbarhet, Jonas Grafström, miljö

Sammanfattning

Sammanfattning:

Världens koldioxidutsläpp stiger fortfarande, vilket är ett enormt problem och arbete återstår. Men empiriska data från Sverige visar att det har gått att kombinera en växande ekonomi med krympande miljöpåverkan. Detta betyder att positiv förändring kan ske och möjligen kan överföras till andra länder.
Sedan år 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. BNP per koldioxidenhet gick under perioden ner med 60 procent.
Sedan 2008 (första året författarna har tillgängliga data ifrån) har de konsumtionsbaserade utsläppen från utlandet minskat.
Utsläppen från bilar har minskat, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner.
Av de 26 farliga utsläpp i luften som SCB har tillgänglig statistik över, har 24 minskat. I många fall är minskningen mer än 50 procent. Efter 1995 års förbud mot bly i bensin har dessa utsläpp minskat med 95 procent.
Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990, trots den ekonomiska tillväxt som ägt rum under perioden. Nedgången i användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsak till denna minskning.
Det går att se kraftiga utsläppsminskningar av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik.
Antalet inrikesresor minskade marginellt jämfört med 1990-talets början, men utsläppen sjönk 13 procent. Utrikesresor har dock stigit.
Elanvändningen har gått upp med 2,8 procent sedan år 1990. Per capita och per BNP enhet har dock elanvändningen gått ner.
Sverige tar ut mindre vatten och använder mindre vatten per person sedan både 1970 och 1990.


För data, se denna bilaga.

Grafström, J., Sandström, C. & Wieslander, A. (2020). ”Mycket mer för mindre – tillväxt och hållbarhet i Sverige”. Stockholm: Ratio.

English version: (Much) More for Less.

För kompletterande bilaga, se nedan.


Liknande innehåll

Entreprenörsstaten?
BokPublikation
Wennberg, K., Sandström, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio: Stockholm.

Sammanfattning

Västvärlden har upplevt ihållande arbetslöshet och avsaknad av varaktig ekonomisk återhämtning. Vi har sett hur skydd av nationella intressen vuxit fram, liksom välgrundad oro för ekonomisk ojämlikhet och globala miljöproblem.

I denna jordmån har den interventionistiska industripolitiken upplevt en renässans. Mariana Mazzucatos bok The Entrepreneurial State (2011) utgjorde tillsammans med finanskrisen startskottet för alltmer proaktiva ingrepp i ekonomin. Hennes argumentation var spännande och enkel: Staten har varit den främsta aktören bakom innovation och ekonomisk tillväxt: entreprenörer och stora företag har egentligen bara kapitaliserat på dessa satsningar.

I den här skriften granskas dessa idéer. Vårt innehåll är i flera bemärkelser en varning. Storslagna planer för att skapa önskvärda utfall har sällan ett historiskt smickrande facit. Politiken varken kan eller bör försöka satsa på specifika bolag eller teknologier. Resultatet förvränger incitamentsstrukturerna och resulterar i skadlig opportunism.

No evidence of counteracting policy effects on European solar power invention and diffusion.
Artikel (med peer review)Publikation
Grafström, J., & Poudineh, R.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Energy Policy, 172, 113319.

Sammanfattning

In this paper, the questions of how support policies affect invention and diffusion of solar PV technology and whether the effect is heterogeneous and counteracting are investigated in order to help policy makers produce a better policy mix. The policies (and policy proxies) investigated are Feed-in-tariffs (FITs), Public R&D stock and flow, Environmental tax, and Environmental Policy Stringency Index. The policies are within the control of national government and no EU level policies are investigated. Evaluating policies on several dimensions is highly important since there is a risk that policies can promote one aspect of technological progress such as invention but derail diffusion. A Schumpeterian technological development approach is utilised on a panel dataset covering 23 European countries between 2000 and 2019. Two econometric approaches are employed, a negative binomial regression model is used to assess inventions and a panel data fixed effect regression is used for the diffusion model. The empirical findings suggest that no counteracting policy effects were present.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578