Nyttan av entreprenörskap i gymnasiet?
PublikationRapporter
Elert, N., Andersson, F. & Wennberg, K. (2013). Nyttan av entreprenörskap i gymnasiet? Ett kvasiexperiment om UF-företagare 1994-2010. Stockholm: Ratio
Elert, N., Andersson, F. & Wennberg, K. (2013). Nyttan av entreprenörskap i gymnasiet? Ett kvasiexperiment om UF-företagare 1994-2010. Stockholm: Ratio
2022
Questioning the Entrepreneurial State, 219.
This chapter investigates Chinese wind power development and concludes that innovation cannot be pushed by the efforts of many, and that when the state clarifies directions and objectives, these can be achieved but with severe and unexpected side effects. Two topics are explored: wind curtailment and low technological development, both examples of unproductive entrepreneurship induced by government policies. The goal of wind power capacity expansion leads to construction (i.e., generation capacity) but little electricity. Examples of failures include low grid connectivity with, some years averaging 15% of generation capacity broken or unconnected to the grid. A key lesson for Europe is that forced innovation often amounts to little and that the old saying holds up: “no plan survives contact with reality.”
The book can be downloaded here.
2021
Denna artikel presenterar 2020 års pristagare av Global Award for Entrepreneurship Research – John Haltiwanger – och de bidrag han har gjort inom entreprenörskapsforskningen. Haltiwanger har bl a bidragit till att förbättra vår förståelse av hur jobb skapas och försvinner, kartlägga vilka faktorer som styr produktivitet samt analysera hur småföretag bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Hans forskning har inspirerat såväl policydebatt som nationella statistikmyndigheter världen över.
Andersson, M., Henrekson, M., Jack, S., Stenkula, M., Thorburn, K., Wennberg, K. & Zander, I. (2021). Jobbskapande och produktivitet i små kontra nya företag. Ekonomisk Debatt, 2021(7).
2021
Ekon. Debatt, 49, 30-41.
Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.