Sök

Liknande innehåll

Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad
RapporterPublikation
Karlson, N. & Herold, T.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Denna studie har som syfte att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, och om detta har skett på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi har empiriskt undersökt förändringen genom en kvantitativ kartläggning av närmare 14 000 offentliga handlingar från EU:s centrala institutioner under de senaste 50 åren, nämligen år 1970 till 2019.
Vår slutsats är att den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma politik inom EU har förskjutits från fri konkurrens och en öppen marknadsekonomi till ”sund konkurrens” i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, eller jämlik spelplan, i officiella EU-dokument som fördrag, rättsakter från EU-institutionerna, förberedande dokument som rör EU-direktiv och rekommendationer däribland motioner och resolutioner, rättspraxis med mera.
Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet. EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av den beskrivna utvecklingen.
Detta medför en risk för att den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft kommer att försvagas. Förändringen innebär även en centralisering av beslut till EU-nivå på medlemsstaternas bekostnad.

Nyckelord: Europeiska unionen, EU, fri konkurrens, sund konkurrens, rättvis konkurrens, jämlik spelplan

EU:s förändrade utstationeringsdirektiv– Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

I denna rapport analyseras utstationeringsdirektivets utveckling och 2018 års förändring. Leder förändringen till att den inre marknaden stärks genom ett ökat social skydd eller utgör den en förtäckt form av protektionism? Utstationering handlar om villkoren för arbetstagare som tillfälligt levererar en tjänst i en annan medlemsstat än i den där de är anställda.

Den tidigare formuleringen om minimilön i direktivets hårda kärna ersätts med ett vidare ersättningsbegrepp. Konsekvenserna beror i hög grad på hur detta ersättningsbegrepp tolkas: som ersättningar på miniminivå, vilket direktivtexten indikerar, eller som ”lika lön för lika arbete”.

Ett huvudproblem med den senare tolkningen, vilken exempelvis den svenska regeringen retoriskt förespråkat, är att detta i praktiken är svårt att tillämpa och riskerar att leda till godtycklig diskriminering och till processuell orättvisa för utländska tjänsteleverantörer. Särskilt problematiskt kan detta bli i länder som Sverige, där löner och andra villkor bestäms genom icke-allmängiltiga kollektivavtal.

Tolkat som ersättning till minimivillkor kan förändringen förvisso bedömas som proportionerlig, men blir inte heller då enkel att tillämpa, då Arbetsmiljöverkets information till utländska tjänsteföretag redan i dag är bristfällig.

Förändringen kan därför, oavsett hur den tolkas, inte sägas vara nödvändig eller effektiv för att uppnå ett socialt skydd för utstationerade löntagare. Redan i dag ligger svenska minimilöner långt över de villor som gäller i länder de utstationerade löntagarna vanligtvis kommer ifrån. Risken är därför att tillämpningen fungerar som en form av förtäckt protektionism.

Det förändrade utstationeringsdirektivet kan även påverka den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt då en enskild myndighet, och i förlängningen även EU-domstolen, kan komma tolka och i praktiken närmast allmängiltigförklara svenska kollektivavtal.

Industrial policy: Political considerations, payoffs, and peculiar incentives
BokPublikation
Gustafsson, A
Publiceringsår

2018

Publicerat i
Sammanfattning

This thesis consists of four independent papers. They deal with some aspects of industrial policy, namely public supports to firms that are intended to support innovation and growth at the firm level, using Swedish data. Two papers study the efficiency of current Swedish policies by estimating the effects of subsidies and public loans to firms, respectively.
The results on subsidized firms suggests that there are some positive effects on profits and productivity, but these diminish and disappear over time. The results of public loans are more positive with long lasting effects on productivity and sales but only for smaller firms. Public loans do not lead to an increase in the number of employees in the firms that receive them.
The third paper studies the selection of firms for subsidies and the incentives firms have to seek them. By modeling the decision to seek subsidies as a trade off between producing in the market and seeking grants, the results suggest that firms with low market productivity might self-select into seeking grants. The empirical results are in line with the theoretical predictions.
The final paper studies the incentives that politicians have to implement programs and policies that they know will be inefficient. Since a lack of political action can make the politicians look incompetent, incumbentens have incentives to implement policies even though they know that these will be ineffective, to signal competence towards the voters.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578