Sök

Ratioakademien: Rättvis ojämlikhet i det öppna samhället

PublikationRapporter
Nils Karlson, Ratioakademien, Rättvisa
Rättvis ojämlikhet_ratioakademien
Ladda ner

Sammanfattning

Alla vill ha ett rättvist samhälle. Men vad är rättvisa och hur kan den uppnås? Frågan är långt ifrån okomplicerad, men svaret är avgörande för ett bättre fungerande samhällskontrakt. I Rättvis ojämlikhet i det öppna samhället analyseras olika rättvisebegrepp, deras förutsättningar, konsekvenser och empiriska utmaningar. I ett öppet samhälle är inkomstskillnader oundvikliga och i många fall något positivt och rättvist. Jämlikhet är inte detsamma som rättvisa. Ett rättvisare Sverige och rättvis ojämlikhet åstadkoms genom social rörlighet, en stärkt rättsstat, förbättrad utbildning och sänkta inkomstskatter, ett möjligheternas land.

Ratioakademin (2020). Rättvis ojämlikhet i det öppna samhället. Stockholm: Ratio.

Ett rättvist samhälle anses nog av de flesta vara eftersträvansvärt. Men vad är rättvisa och hur kan den uppnås? Här går uppfattningarna starkt isär, mellan individer, länder, religioner och ideologier, men också mellan olika filosofer och samhällsvetare. Syftet med denna korta skrift är att försöka bringa lite reda i och bredda rättvisediskussionen, med ett särskilt fokus på möjligheterna att åstadkomma rättvisa i ett öppet samhälle.


Om Ratioakademien

Ratioakademien är en fristående sammanslutning av företagsledare. Den startade hösten 2015 och består av företagare och företagsledare från ett brett spektrum av branscher med erfarenheter från stora och små, noterade och onoterade, unga och mogna företag från hela Sverige.

Akademien utgör ett kvalificerat forum där formativa samtal förs om hur företagandets villkor ska kunna utvecklas och förbättras, utifrån ett marknadsekonomiskt tillväxtperspektiv. Akademien står fri från organiserade intressen. Läs mer här.


Liknande innehåll

Ratio Working Paper No 343: Populism, Liberalism and the Quest for Meaning and Community
Working paperPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Liberalism is losing ground, while populist or even authoritarian nationalist regimes are on the rise. This paper argues that the causes of the decline are, at least partly, endogenous, that a narrow focus on economic efficiency and the successful critique of socialism and the welfare state have created an idea vacuum that has opened up for these illiberal tendencies. The conclusion is that a central challenge for liberalism is to offer a comprehensive idea and narrative about meaning and community that is not socialistic, conservative or nationalistic, but distinctly liberal, to counter these developments.

Working Paper no. 331: Bureaucrats or Markets in Innovation Policy? – A critique of the entrepreneurial state
Working paperPublikation
Karlson, N., Sandström, C. & Wennberg, K.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper takes stock of recent suggestions that the state apparatus is a central and underappreciated actor in the generation, diffusion and exploitation of innovations enhancing growth and social welfare. We contrast such a view of “the entrepreneurial state” with theories and empirical evidence of the microeconomic processes of innovation in the modern economy which focus on well-functioning markets, free entry and competition among firms, and independent entrepreneurship as central mechanisms in the creation and dissemination of innovations. In doing so, we identify several deficiencies in the notion of an entrepreneurial state by showing that (i) there is weak empirical support in the many hundreds empirical studies and related meta analyses evaluating the effectiveness of active industrial and innovative policies, that (ii) these policies do not take account of the presence of information and incentive problems which together explain why attempts to address purported market failures often result in policy failures, and that (iii) the exclusive focus on knowledge creation through R&D and different forms of firm subsidies ignores the equally important mechanisms of knowledge dissemination and creation through commercial exploitation in markets. We discuss how a more theoretically well-founded focus on the state as investing in knowledge generation and securing the conditions of free and competitive markets will lead to a more innovative economy.

EU:s förändrade utstationeringsdirektiv– Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

I denna rapport analyseras utstationeringsdirektivets utveckling och 2018 års förändring. Leder förändringen till att den inre marknaden stärks genom ett ökat social skydd eller utgör den en förtäckt form av protektionism? Utstationering handlar om villkoren för arbetstagare som tillfälligt levererar en tjänst i en annan medlemsstat än i den där de är anställda.

Den tidigare formuleringen om minimilön i direktivets hårda kärna ersätts med ett vidare ersättningsbegrepp. Konsekvenserna beror i hög grad på hur detta ersättningsbegrepp tolkas: som ersättningar på miniminivå, vilket direktivtexten indikerar, eller som ”lika lön för lika arbete”.

Ett huvudproblem med den senare tolkningen, vilken exempelvis den svenska regeringen retoriskt förespråkat, är att detta i praktiken är svårt att tillämpa och riskerar att leda till godtycklig diskriminering och till processuell orättvisa för utländska tjänsteleverantörer. Särskilt problematiskt kan detta bli i länder som Sverige, där löner och andra villkor bestäms genom icke-allmängiltiga kollektivavtal.

Tolkat som ersättning till minimivillkor kan förändringen förvisso bedömas som proportionerlig, men blir inte heller då enkel att tillämpa, då Arbetsmiljöverkets information till utländska tjänsteföretag redan i dag är bristfällig.

Förändringen kan därför, oavsett hur den tolkas, inte sägas vara nödvändig eller effektiv för att uppnå ett socialt skydd för utstationerade löntagare. Redan i dag ligger svenska minimilöner långt över de villor som gäller i länder de utstationerade löntagarna vanligtvis kommer ifrån. Risken är därför att tillämpningen fungerar som en form av förtäckt protektionism.

Det förändrade utstationeringsdirektivet kan även påverka den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt då en enskild myndighet, och i förlängningen även EU-domstolen, kan komma tolka och i praktiken närmast allmängiltigförklara svenska kollektivavtal.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578