Reala effekter av statligt och privat riskkapital

PublikationBokkapitel

Daniel Halvarsson, Erik Engberg, Företagandets villkor, Företagsfinansiering, Patrik Gustavsson Tingvall, Riskkapital, Statens roll, Tillväxtanalys

Sammanfattning

Såväl privata som statliga aktörer erbjuder riskkapital till företag. Vi har undersökt om det framträder några skillnader mellan offentligt och privat riskkapital utifrån investeringarnas effekter på portföljföretagen. Tre centrala resultat är följande:
1. Försäljningen hos företag som mottagit riskkapital (VC) tar fart cirka 2–3 år efter investeringen. Den ökade omsättningen kan främst förklaras av ökad effektivitet
och nyinvesteringar i kapital (exempelvis maskiner och lokaler). Sysselsättningen tycks dock inte öka snabbare än i jämförbara bolag. Detta kan tolkas som att
kapitalet tillsammans med den rådgivning som följer med en VC-investering leder till nyinvesteringar och ökad kostnadseffektivitet.
2. Om vi jämför statliga och privata VC-investeringar finns inga större skillnader. Möjligen finns vissa tecken på att statliga investeringar ger en något svagare tillväxteffekt, men dessa skillnader är ofta för små för att betraktas som signifikanta. En närmare jämförelse mellan det privata och statliga VC-kapitalet indikerar dock att staten oftare håller kvar vid och fortsätter investera i stagnerande företag.
3. Till sist finner vi att de statliga VC-bolagen inte investerar mer i de tidigaste faserna än privata investerare. Detta trots att ett grundläggande motiv till statlig
intervention på riskkapitalmarknaden är att det privata kapitalet antas investera för lite i detta segment.
Detta leder till två slutsatser. För det första ser vi att en närmare analys av exitstrategier för de statliga VC-investerarna vore önskvärd. För det andra menar vi att de teoretiska motiven till statlig intervention på VC-marknaden pekar på att staten bör ligga något tyngre i de tidigaste faserna än de privata investerarna, eftersom det mest sannolikt är här det finns ett finansieringsgap. Vi finner ingen sådan skillnad. Idag är vår kunskap dock begränsad när det gäller den faktiska förekomsten av ett sådant gap och hur det i så fall skulle se ut. Innan nya direktiv om de statliga VC-bolagens investeringsprofil formuleras är det därför önskvärt med en närmare analys.
Vi ser alltså inte några dramatiska skillnader mellan statligt och privat riskkapital vad gäller deras tillväxteffekter. Detta kan både indikera att statliga riskkapitalister
gör ett bra arbete, eller att de kanske tar alltför små risker.

Gustavsson Tingvall, P., Engberg, E., & Halvarsson, D. (2017). Reala effekter av statligt och privat riskkapital. I: B. Falkenhall & J. Lithander (red.), Tillväxtfakta 2016: Perspektiv på kapitalförsörjning – En antologi on företagens fiansiering och statens roll (pp. 75-99). Östersund: Tillväxtanalys.

Liknande innehåll

Amundsen versus Scott: are growth paths related to firm performance?

Artikel (med peer review)Publikation

Coad, A., Daunfeldt, SO. & Halvarsson, D.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Small Business Economics 59, 593–610 (2022).

Sammanfattning

In the race to the South Pole, Roald Amundsen’s expedition covered an equal distance each day, irrespective of weather conditions, while Scott’s pace was erratic. Amundsen won the race and returned without loss of life, while Scott and his men died. In the context of firm growth, the Amundsen hypothesis suggests that smoother growth paths are associated with better performance in subsequent periods. We develop a new method to investigate how firms’ sales growth deviates from their long-run average growth path. Our baseline results suggest that growth path volatility is associated with higher growth of sales and profits, but also with higher exit rates. However, this result is driven by firms with negative growth rates. For positive-growth firms, volatility is negatively associated with both sales growth and survival, providing nuanced support for the Amundsen hypothesis.

The article can be accessed here.

Do Targeted R&D Grants toward SMEs Increase Employment and Demand for High Human Capital Workers?

BokkapitelPublikation

Daunfeldt, S. O., Halvarsson, D., Tingvall, P. G., & McKelvie, A.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Springer.

Sammanfattning

Most previous studies on the employment effects of government R&D grants targeting SMEs are characterized by data-, measurement-, and selection problems, making it difficult to construct a relevant control group of firms that did not receive an R&D grant. We investigate the effects on employment and firm-level demand for high human capital workers of two Swedish programs targeted toward growth-oriented SMEs using Coarsened Exact Matching. Our most striking result is the absence of any statistically significant effects. We find no robust evidence that the targeted R&D grant programs had any positive and statistically significant effects on the number of employees recruited into these SMEs, or that the grants are associated with an increase in the demand for high human capital workers. The lack of statistically significant findings is troublesome considering that government support programs require a positive impact to cover the administrative costs associated with these programs.

The book can be downloaded here for free.

Political failure: a missing piece in innovation policy analysis

Artikel (med peer review)Publikation

Kärnä, A., Karlsson, J., Engberg, E., & Svensson, P.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Economics of Innovation and New Technology, 1-32.

Sammanfattning

Within the field of innovation studies, researchers have identified systematic failures that hamper investment in R&D, innovation, and growth. Accordingly, researchers in this field often seek to provide policy recommendations on how to alleviate these failures. However, previous discussions have often been lacking considerations to the risks of political failures, meaning that policies fail to achieve their stated goals in a systematic manner. In response to this gap, this article aims to illustrate the concept of political failure and its relevance for innovation research. This is done by both discussing how political failure can impact innovation policy and by reviewing the prevalence of any discussions of political failure among top-ranked journals on innovation for the period 2010–2019, a total of 7161 articles. The results show that consideration of political failure is scarce, with a small number of papers that have a substantial analysis of political failures. If the awareness of political failures could be increased, this could lead to better policy recommendations with a more nuanced discussion of the risks and limitations of public policy.

The article can be accessed here.

Visa fler