Sök

Regional resilience to displacements

PublikationArtikel (med peer review)
Arbetskraftens rörlighet, Arbetsmarknad, Företagsnedläggning, Kompetens för tillväxt, Kristina Nyström, Regional ekonomi, Regional utveckling

Sammanfattning

This paper contributes to knowledge about regional resilience to displacement and examines the extent to which the characteristics of the (1) regional closures, (2) individuals in a region, (3) regional industry, (4) regional economy and (5) regional attractiveness influence the re-employment of displaced employees. Regions where the average size of establishment closures is large or the regional displacement rate is high exhibit increased resilience in terms of re-employing displaced employees in the same region. Unrelated and related industrial variety are positively related to resilience to displacement in regions with low re-employment capacities, whereas there is some evidence that regional attractiveness is positively related to resilience in regions with a good ability to re-employ displaced employees in the same region.

Related content: Working paper No. 276

Nyström, K. (2018). Regional resilience to displacements. Regional Studies, 52(1), 4-22. doi: 10.1080/00343404.2016.1262944


Liknande innehåll

Privata sjukvårdsförsäkringar och arbetsmarknaden
RapporterPublikation
Blix, Mårten
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 23). Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Under 1999–2021 ökade antalet privata sjukvårdsförsäkringarna tiofaldigt, från cirka 67 000 till 723 000. Trots denna expansion utgör de privata sjukvårdsförsäkringarna enbart cirka en procent av de totala utgifterna för sjukvården i Sverige. Den kraftiga ökningen har inte skett i ett policyvakuum. En kombination av tre faktorer har varit särskilt påskyndande:

• En kraftig ökning av sjukskrivningar under 1990-talskrisen, underblåst av ett generöst transfereringssystem;
• Att arbetsgivare efter 1992 blev ålagda att betala sjuklön;
• Ihållande vårdköer till specialistsjukvården, i såväl dåtid som nutid.

För arbetsgivare har sjukvårdsförsäkringarna mildrat riskerna. Det handlar dels om direkta effekter, dels om indirekta effekter. Försäkringarna kan minska den direkta risken för kostnader från sjukfrånvaro samt underlättar för de anställda att snabbare återgå till arbetet efter en sjukdom. De indirekta konsekvenserna av sjukfrånvaro kan i vissa fall vara mer långtgående än de direkta kostnaderna genom exempelvis produktionsbortfall eller förseningar. Slimmade produktionskedjor kan vara känsliga även för små störningar. Sjukvårdsförsäkringarna minskar riskerna för företagen, inte minst konsekvenserna av att nyckelpersonal är frånvarande. Att inte längre kunna avvärja den risken skulle kunna innebära en försämring för Sveriges konkurrenskraft gentemot omvärlden.
Vilka tecknar privata sjukvårdsförsäkringar? Under 2021 var cirka 60 procent arbetsgivarbetalda, 30 procent via gruppförsäkringar och 10 procent individuella. Av gruppförsäkringarna är fackföreningsmedlemmar en stor grupp. Ungefär 65 procent av TCO-medlemmarna och knappt 80 procent av Saco-medlemmarna har möjlighet att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. Totalt erbjuds 1,6 miljoner Saco- och TCO medlemmar att teckna en privat sjukvårdsförsäkring, dock ej LO-medlemmar.

Ibland kritiseras sjukvårdsförsäkringarna för att skapa en gräddfil i sjukvården. Det finns evidens för att enskilda försäkringstagare får snabbare vård, men i diskursen saknas det en analys av system- och samhällsekonomiska effekter. Vad skulle exempelvis hända i ett extremfall där alla försäkringspatienter (genom tvång eller konfiskation) fördes över till den skattefinansierade sjukvården? Troligen skulle sjukvårdsköerna i så fall bli längre för samtliga (en s.k. Paretoförsämring). Det är inget nytt att den skattefinansierade vården har långa köer och svårigheter att uppnå uppsatta mål. Dessutom uppvisar regionerna såväl långa vårdköer som kraftiga variationer i graden av måluppfyllelse.

För privata sjukvårdsförsäkringar sker i stort sett alltid ett första möte med en specialist inom 7 dagar, vilket kan kontrasteras med 90-dagars garantin för offentligt finansierad sjukvård. Ögonsjukvård ingår i vissa privata sjukvårdsförsäkringar och utgör ett illustrativt exempel på väntetider i den offentliga sjukvården. Medianväntetiden för ett första möte med en specialist är 48 dagar under 2020–21, med som lägst 15 dagar i Region Stockholm och som mest 95 dagar i Region Värmland. På ett övergripande plan finns inget samband mellan andelen privata sjukvårdsförsäkringar och vårdköer i den offentliga finansierade sjukvården.

Slutligen presenteras beräkningar som visar att drygt 50 procent av befolkningen tillhör en region där vårdköerna är relativt korta samtidigt som andelen personer med privata sjukvårdsförsäkringar är jämförelsevis hög. En rimlig slutsats är att vårdköerna i den offentligt finansierad vården beror på helt andra faktorer, däribland organisatorisk effektivitet, tillgången till läkare och hur resurserna används.

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578