Sök

Reglering av samhällsfarliga konflikter

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Johanna Grönbäck, Konfliktregler, Nils Karlson
reglering-avsamhallsfarliga-konflikter
Ladda ner

Sammanfattning

Reglering av samhällsfarliga konflikter på arbetsmarknaden har blivit en allt viktigare fråga och berör i dag såväl offentliga som privata verksamheter. I en ny studie av Ratio görs en jämförelse av hur samhällsfarliga strejker och andra arbetsmarknadskonflikter regleras och hanteras i Sverige och några av våra viktigaste grannländer.

Konfliktreglerna är några av arbetsmarknadens viktigaste spelregler och påverkar såväl lönebildning som tillväxt. På kort sikt kan strejker och andra konflikter även ha betydande påverkan på samhällsviktiga funktioner såsom vården av sjuka och andra behövande, men också på olika system för utbetalningar, ekonomisk trygghet, kommunikation, säkerhet och larm av olika slag.

I rapporten Reglering av samhällsfarliga konflikter – Internationell jämförelse av hur samhällsfarliga konflikter hanteras och regleras i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland (Johanna Grönbäck och Nils Karlson) görs en överblick av vilka olika tillvägagångssätt länderna har för att minimera risken för samhällsfara vid konflikt. Många gemensamma drag finns, men precis som vid konfliktregler överlag skiljer sig reglerna vid samhällsfarliga konflikter åt vad gäller såväl regleringsinstrument som utformning. I de undersökta länderna begränsas dessa ofta med hjälp av proportionalitetsprinciper eller statliga medlingsfunktioner. Ett gemensamt drag är att definitioner av samhällsfarliga konflikter saknas i lagtext, det är snarare situationsbetingat eller subjektivt. I samtliga länder har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar för att begränsa samhällsfarliga konflikter, men även avtal och praxis har betydelse. Som följd av detta blir mekanismerna för att hantera samhällsfarliga konflikter mer flexibla än vad motsvarande lagar skulle vara.

Det är vanligt att vissa yrkesgrupper, ofta olika typer av offentliga tjänstemän, fråntas konflikträtten. Det är dock ett tämligen trögrörligt och otidsenligt angreppssätt för att hantera frågan om samhällsviktiga tjänster och samhällsfarliga konflikter. Många samhällskritiska funktioner har dessutom digitaliserats och drivs i privata regi. Vad som är samhällskritiskt kan vidare komma att ändras snabbt och variera beroende på kontext. Den varslade konflikten i IT- och telekomsektorn i Sverige våren 2016 kom att illustrera ett exempel på ett relativt nytt område inom privat sektor där det finns samhällsviktiga funktioner. Sverige har ett något svagare skydd mot samhällsfarliga konflikter än vad de andra länderna har – samtidigt som Sverige också har den mest tillåtande konflikträtten överlag. I de andra länderna finns olika proportionalitetsprinciper som begränsar också samhällsfarliga konflikter och möjligheterna till sympatiåtgärder är mer kringskurna. Till skillnad från Danmark och Norge har det svenska statliga medlingsfunktionen inget uttalat uppdrag gällande samhällsfarliga konflikter.

Grönbäck, J. & Karlson, N. (2017). Reglering av samhällsfarliga konflikter. Stockholm: Ratio.

Baserat på innehåll

Primärvårdsfokus och vårdförsäkringar: Lärdomar från Australien
RapporterPublikation
Collin, E., Lundbäck, M. & Karlson, N.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Framtidens sjukvård och omsorg

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att beskriva det australiensiska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.
Både Australien och Sverige klarar sig väl i internationella jämförelser av sjukvårdsystem, samtidigt som de, till viss del, har valt olika sätt att organisera och finansiera sin vård, vilket gör länderna intressanta att jämföra och Australien till ett intressant land att lära sig något av.
I första hand studeras primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.

Samhällsfarliga konflikter i en ny tid – utmaningar och reformbehov
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
I rapporten undersöks om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Är de ändamålsenliga i en värld där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer i komplexa system där varje enskild nod blir kritisk för systemets funktionalitet, och där samhällsviktig verksamhet lika gärna är privat som offentlig? En jämförelse görs med motsvarande regleringsmetoderna och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.

The Proportionality Principle in German and European Rules of Industrial Conflict
RapporterPublikation
Waas, B.
Publiceringsår

2019

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

This report deals with the significance of the principle of proportionality in the strike law of Germany and the EU. As far as German law is concerned, the legal basis and content of the principle of proportionality will first be outlined, and then the importance of the principle for labour law in general. The main issue, however, is the role played by the principle of proportionality in industrial action law. There the Federal Labour Court has meanwhile raised the principle to the central yardstick for the assessment of industrial action measures. The relevant decisions will be presented, but also the considerable criticism of these will not be concealed. Subsequently, EU law will come to the fore, whereby the legal basis, the content and the scope of application of the principle of proportionality will be dealt first. On that basis, the application of the principle in industrial action law will be examined. In that context, the focus will be in the decisions of the European Court of Justice in the cases Laval and Viking. The following section is then devoted to the comparison of German and European law. The author here demonstrates that there are considerable differences in the application of the principle of proportionality.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578