Sök

Rekrytering i svenska företag ‐ Rätt kompetens, verktyg, tid, stöd och strategier för att finna kompetensen?

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Charlotta Stern, Elina Fergin, Karl Wennberg, Kompetens, Kompetens för tillväxt, Kompetensförsörjning, Matchning, Rekrytering, Svenska företag, Tillväxt
Rapport nr 5, Kompetensförsörjningen i svenska företag
Ladda ner

Sammanfattning

Rapporten behandlar stora och medelstora svenska företags syn på kompetensförsörjning samt hur dessa arbetar med rekrytering och urval. En majoritet av de studier som gjorts kring matchning på arbetsmarknaden och kompetensförsörjning angriper frågan från utbudssidan, dvs. vad de arbetssökande saknar. Denna studie analyserar istället efterfrågesidan, dvs. företagens strategier för kompetensförsörjning – finns det någonting i företagens sätt att arbeta som kan försvåra eller underlätta kompetensförsörjningen? Studien baseras på en enkät som skickades ut till ett stort antal Vd:ar, HR-chefer och andra med ansvar för kompetensförsörjning på stora och medelstora svenska företag.

Analysen visar att många rekryteringar går fel. Med rätt verktyg, rimliga förväntningar och en större möjlighet att jobba med utveckling av personal, skulle det gå lättare att hitta framtida medarbetare.

Fergin, E., Stern, C. & Wennberg, K. (2013). Rekrytering i svenska företag ‐ Rätt kompetens, verktyg, tid, stöd och strategier för att finna kompetensen? Kompetens för tillväxt, rapport nr 5. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Questioning the Entrepreneurial State
BokPublikation
Wennberg, K. & Sandström, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i
Sammanfattning

Western economies are struggling to recover from a decade of Plagued by structural crises, an ongoing pandemic, high unemployment and sluggish growth. As progressively looser monetary and fiscal policies have not helped, both the EU and national governments have increasingly turned towards interventionist industrial policies. Mariana Mazzucato’s The Entrepreneurial State (2011) provided an intellectual justification for these efforts, and consequently gained popularity. The message was clear: in order to get more innovation, entrepreneurship, sustainable development and growth we need more government, not less. In this book, 30 international scholars address the core ideas underpinning the entrepreneurial state. We provide evidence of both historical and recent failures of “green deals” and similar efforts, while also developing novel directions for innovation policy. In many regards, this book is a warning: huge government schemes towards specific, noble outcomes have historically been plagued with failures. In sum, we argue that innovation policy needs to be inverted: instead of being specific and targeted, it needs to be broad and general, focusing on the general conditions for firms to operate. Instead of providing targeted support to certain firms, industries or even technologies, innovation policy needs to constructively deal with barriers to innovation, including the proactive handling of vested interest groups.

The book is open access and can be downloaded here.

Medarbetares inflytande och delaktighet: HR-medarbetare om medbestämmande och MBL år 2021
RapporterPublikation
Stern, C. & Alm, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 21). Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

När medbestämmandelagen antogs 1976 såg arbetslivet och arbetsplatserna annorlunda ut. Då stod demokratifrågan högt på dagordningen och lokala fackklubbar var norm. I dag är medarbetarna rörligare och fackklubbarna mer sällsynta. Så hur fungerar medbestämmandet i praktiken 45 år senare?

I enkätstudien som presenteras i denna rapport undersöks hur HR-medarbetare upplever efterfrågan på inflytande och delaktighet bland medarbetare i sina organisationer, samt hur de upplever att MBL bidrar till det. Studien har genomförts i samarbete med Sveriges HR-Förening vars medlemmar bjudits in att besvara enkäten.

Respondenterna menar att inflytande är viktigt alltjämt för att engagera och motivera medarbetare, men än mer viktigt är goda
arbetsvillkor, intressanta och roliga arbetsuppgifter och regelbundna avstämningar med chefen. Vid omorganisationer vänder sig medarbetare i första hand till närmsta chef för att framföra synpunkter, därefter kollegor och facklig representant. Det är i linje med idéerna inom det moderna personalarbetet, där individens direkta inflytande tycks mer centralt än indirekt inflytande genom vad man kan kalla kollektiv representativitet. Mönstret antyder en individualisering av inflytande på svenska arbetsplatser. Respondenterna är generellt positivt inställda till MBL och anser överlag att MBL-förhandlingar är viktiga, eller att de någon gång varit viktiga, för att säkerställa medarbetares inflytande. Uppfattningen skiljer sig dock åt mellan respondenter som har lokal klubb eller inte. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb anser i högre utsträckning att MBL är viktigt för inflytande. Bland respondenterna som inte har klubb är det lika många som anser att MBL är oviktigt som viktigt. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb har högre tankar om bidraget från MBL.

Slutsatsen är att de som besvarat undersökningen fortsatt tycker att inflytande är viktigt och inte minst i individualiserade former. Där det finns en lokal klubb är synen på MBL mer entydigt positiv, vilket tolkas som att klubbar är synnerligen viktiga för att den kollektiva formen av inflytande ska skapa mervärde. Mer forskning behövs om hur medarbetare ser på saken.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578