Sök

The Role of Economists in Liberalizing Swedish Agriculture

PublikationArtikel (med peer review)
Avreglering, Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Jordbrukspolitik, Liberalisering

Sammanfattning

I examine the process that led to major reforms in agriculture in Sweden, culminating in 1990. Economists were largely responsible for putting the issue on the agenda. Using a public choice perspective, they reformulated the debate. Who benefited, who paid, and what were the true costs? The reformulation illuminated an “iron triangleâ€â€”farmers and their interest organizations, politicians, and the bureaucracy. When the new policy coalition gained the initiative, connections and support from the Ministry of Finance were critical, and led to a new will reaching the Prime Minister and finally into the bureaucracy itself, the Ministry of Agriculture. Economists and others overcame the iron triangle. Enlightened discourse played no small role in overcoming resistance.

Lindberg, H. (2007). ”The Role of Economists in Liberalizing Swedish Agriculture.”Econ Journal Watch, 4(2): 213-229.


Liknande innehåll

The openness of open innovation in ecosystems
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C., & Alexander, A.
Publiceringsår

2019

Sammanfattning

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Den danska konflikträttens proportionalitetsprincip
RapporterPublikation
Grönbäck, J., Karlson, N. & Malm Lindberg, H.
Publiceringsår

2019

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Danmark och Sverige liknar varandra på många sätt vad gäller arbetsmarknadens utformning. Självreglering genom partsöverenskommelser, starka partsorganisationer och täckande kollektivavtal präglar arbetsmarknaden i båda länderna. Det finns också likheter i hur konfliktreglerna är utformade. Grundregeln i Danmark, liksom i Sverige, är att stridsåtgärder får vidtas av organisationer på båda sidor i syfte att nå en uppgörelse som löser den pågående intressetvisten parterna emellan. Fredsplikt råder vid undertecknade kollektivavtal, med undantag för sympatiåtgärder vid andra lovliga konflikter.
En betydelsefull skillnad mellan länderna är att Danmark har en överordnad proportionalitetsprincip som används för att avgöra om en stridsåtgärd är lovlig eller inte. Sverige saknar en sådan princip och har i det avseendet en mer långtgående konflikträtt. I Danmark uttolkas proportionalitetsprincipen av den partssammansatta arbetsdomstolen Arbejdsretten, vars domar ligger till grund för den praxis som utvecklats. Vid tvist om en varslad konfliktåtgärds proportionalitet kan Arbejdsretten ta upp frågan inom en vecka, och således bedöma konfliktens lovlighet innan den har brutit ut.
Proportionalitetsprincipen handlar om att göra en intresseavvägning och består av flera olika delar eller dimensioner. Vår tolkning är att man inom dansk konflikträtt med hjälp av proportionalitetsprincipen i huvudsak tillämpar två typer av bedömningar för att avgöra stridsmedlens lovlighet:

Är syftet, dvs. målet, med konflikten rimligt (har den ett ”rimeligt fagligt formal”)? Häri ryms frågor om konflikten syftar till att teckna kollektivavtal, om kravet är riktat mot relevant motpart, om kravet berör faktiskt arbete, om parten som tar till stridsmedlet har ett rimligt fackligt intresse i frågan och om överenskommelsen man söker angår arbetsvillkoren.
Är medlet, dvs. konfliktåtgärden, rimligt i förhållande till syftet och den skada som åtgärden kan orsaka? Häri ryms frågor om huruvida konfliktåtgärdens omfattning och karaktär i sin helhet är rimlig i relation till målet med konflikten och dess effekter på motpart och tredje man, såsom exempelvis de drabbades näringsfrihet, föreningsfrihet och fria rörlighet.

Vid bedömning av en sympatiåtgärds lovlighet gäller att ju större betydelse primärkonflikten har, desto större utrymme finns att bedöma sekundärkonflikten som lovlig. Det görs även en proportionalitetsavvägning mellan å ena sidan det intresse arbetsgivaren i sekundärkonflikten har av att få fredsplikten respekterad och å andra sidan fackets intresse av att kunna visa stöd och solidaritet med den primära konflikten. Vid denna bedömning är det av betydelse om sekundärkonflikten har faktisk möjlighet att påverka den primära konflikten. Om så inte bedöms vara fallet anses hänsynen till fredsplikten större.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578