Sök

Samverkan – en utmaning

PublikationRapporter
Anne-Sophie Larsson, Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Högre utbildning, Kompetens för tillväxt, Nils Karlson, Samverkan, Utbildning
Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram
Ladda ner

Sammanfattning

Rapporten presenterar resultat och analyser av några av KK-stiftelsens (KKS) samverkansprogram där totalt ca 2 miljarder kronor har satsats. En av de viktigaste lärdomarna är att det är svårt att åstadkomma varaktig samverkan mellan lärosäten och näringsliv, trots stora ansträngningar. De inblandade aktörerna har olikartade motiv, mål och verklighetsuppfattningar. Effekterna av samverkanssatsningarna är dessutom mycket långsiktiga och därmed svåra att mäta. Genomgången av KKS samverkansprogram bekräftar dock resultat i tidigare forskning och visar bland annat att samverkan åstadkoms enklast där den redan fungerar, men är mycket svårare att åstadkomma där behovet kanske är som störst. Det finns åtskilliga exempel på framgångsrik kompetenshöjning och de medverkande företagen är överlag nöjda. Ett fåtal stora företag är återkommande samverkanspartners, och samverkar dessutom i ett flertal program. För nya, mindre och tekniksvaga företag är det väsentligt svårare att få till varaktig samverkan. Att samverkan saknar en vedertagen definition bidrar också till att göra samverkan till en utmaning. Olika aktörer har därför tolkat och utvärderat olika aspekter av samverkan vilket försvårar utvärderingen och jämförelser mellan olika satsningar. Ändå finns det tydligt inskrivet i högskolelagen (1 kap. 2§, 1992:1434) att det ingår i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat ska kunna nyttiggöras.

Vår viktigaste slutsats är att samverkan ska ses som en lärprocess. För att denna process ska kunna fungera krävs att aktiviteter, resultat och effekter, på kort och lång sikt, mäts och följs upp med större systematik och jämförbarhet i framtida satsningar. Detta behövs om man ska dra rätt lärdomar för att kunna stärka samverkan mellan näringsliv och lärosäten och därmed stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga. Det finns också indikationer på att företagen bör få vara drivande i samverkansprocessen. Därmed finns också ett tydligt behov av policyutveckling, främst för att ge mindre företag möjlighet att medverka i samverkanssatsningar. Möjligheten att utvärdera har för KKS del delvis gått förlorad eftersom satsningarna redovisas på många olika vis. I vissa fall har resultaten inte samlats in eller dokumenterats. Mål och medel blandas ihop. Våra resultat ska alltså tolkas med viss försiktighet eftersom redovisningarna skiljer sig åt mellan olika program och satsningar.

Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O. (2015). Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram. Kompetens för tillväxt, rapport nr. 17. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Rätt att välja. Framtidens vård och omsorg
BokPublikation
Karlson, N. & Lundbäck, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Dialogos förlag

Sammanfattning

Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras.

I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande.

Ratio Working Paper No. 353: From free competition to fair competition on the European internal market
Working paperPublikation
Karlson, N., Herold, T. & Dalbard, K.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.

We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.

The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.

Den svenska modellens framtid
BokPublikation
Karlson, N., Stern, C. & Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i
Sammanfattning

Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?

I denna bok diskuteras vad aktuell forskning har att säga om dessa frågor. Den svenska modellen utvärderas utifrån fyra kriterier: konkurrenskraft, utvecklingskraft, kompetensförsörjning och ett inkluderande samhälle.

En slutsats är att den svenska arbetsmarknadsmodellen har betydande problem. Några av dem kommer inifrån modellen själv, medan andra kommer utifrån. Samtidigt har modellen stora fördelar som är väl värda att bevara och utveckla. Men för att hantera utmaningarna är reformer nödvändiga. För både arbetsmarknadens parter och politiker bör den långsiktiga ambitionen vara att stärka förmågan till kontinuerlig utveckling.

Boken kan beställas här.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578