Sök

The Growth Effects of R&D Spending in the EU: A Meta-Analysis

PublikationArtikel (med peer review)
Ari Kokko, Ekonomisk tillväxt, EU, Företagandets villkor, Josefin Videnord, Meta-analysis, Patrik Gustavsson Tingvall, R&D, USA

Sammanfattning

In this paper the authors conduct a meta-analysis to examine the link between R&D spending and economic growth in the EU and other regions. The results suggest that the growth-enhancing effect of R&D in the EU15 countries does not differ from that in other countries in general, but it is less significant than that for other industrialized countries. A closer inspection of the data reveals that the weak results for the EU15 stem from comparisons with the US – the US has been able to generate a stronger growth response from its R&D spending. Possible explanations for the US advantage include higher private sector investment in R&D and stronger public-private sector linkages than in the EU. Hence, to reduce the “innovation gap” vis-à-vis the US, it may not be enough for the EU to raise the share of R&D expenditures in GDP: continuous improvements in the European innovation system will also be needed, with focus on areas like private sector R&D and public-private sector linkages.

Kokko, A., Gustavsson Tingvall, P. & Videnord, J. (2015). The Growth Effects of R&D Spending in the EU: A Meta-Analysis. Economics: The Open-Access, Open-Assessment E-Journal, 9(2015-40), 1-26. DOI: 10.5018/economics-ejournal.ja.2015-40


Liknande innehåll

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad
RapporterPublikation
Karlson, N. & Herold, T.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Denna studie har som syfte att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, och om detta har skett på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi har empiriskt undersökt förändringen genom en kvantitativ kartläggning av närmare 14 000 offentliga handlingar från EU:s centrala institutioner under de senaste 50 åren, nämligen år 1970 till 2019.
Vår slutsats är att den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma politik inom EU har förskjutits från fri konkurrens och en öppen marknadsekonomi till ”sund konkurrens” i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, eller jämlik spelplan, i officiella EU-dokument som fördrag, rättsakter från EU-institutionerna, förberedande dokument som rör EU-direktiv och rekommendationer däribland motioner och resolutioner, rättspraxis med mera.
Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet. EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av den beskrivna utvecklingen.
Detta medför en risk för att den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft kommer att försvagas. Förändringen innebär även en centralisering av beslut till EU-nivå på medlemsstaternas bekostnad.

Nyckelord: Europeiska unionen, EU, fri konkurrens, sund konkurrens, rättvis konkurrens, jämlik spelplan

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578