Tillväxtföretagandets skatteutmaningar
PublikationRapporter
Tillväxtföretagandets skatteutmaningar
Ladda nerElmoznino Lufer, M. (2016). Tillväxtföretagandets skatteutmaningar. Stockholm: Ratio.
Elmoznino Lufer, M. (2016). Tillväxtföretagandets skatteutmaningar. Stockholm: Ratio.
2016
Tillväxtföretagandets skatteutmaningar
Sveriges framtid är beroende av villkoren för att starta, driva och expandera företag. Av särskild betydelse är de tillväxtföretag som står för en oproportionerligt stor del av tillväxten, innovationerna och jobbskapandet.
I denna studie undersöks dessa företags skatteutmaningar, med särskilt fokus på skatters effekter på företagens finansiering och rekrytering av kritisk kompetens. Undersökningen baseras på djupintervjuer av elva unga företag inom IT-, konsult- och tjänstesektorerna. Slutsatsen är att en rad olika skatteregler skapar stora problem för denna typ av företag.
Finansiering av verksamheten de första åren är den stora utmaningen. Flertalet av de intervjuade företagen har en stor brist på resurser, många av grundarna jobbar gratis den första tiden och har andra arbeten vid sidan om för att klara finansieringen. Egna besparingar är den helt avgörande finansieringsformen.
Utan ett eget sparat kapital kan inte affärsidéer utvecklas, personal rekryteras eller externt kapital erhållas. Följaktligen är skatter på inkomster och sparande centrala för tillväxtföretagandets möjligheter. Bristen på finansiering under företagens första kritiska år gör även att utformningen av 3:12-regeln, bolagsskatten och kapitalskatter blir mycket viktiga för företagens överlevnad och tillväxtmöjligheter.
Bland externa finansiärer är privata affärsänglar viktigast, vilket förstärker samma slutsats. Lån från Almi kan ha betydelse som en första typ av extern finansiering, men är oftast inte tillräcklig för att kunna expandera. Banklån är nästan omöjligt att få för dessa företag.
Skatteregler har även stor betydelse när det gäller möjligheterna att rekrytera kritisk kompetens. Olika typer av löneskatter och sociala avgifter, även på unga, gör det dyrt att anställa. Lika viktigt är dock att bristen på en fungerande beskattning på personaloptioner gör det svårt eller omöjligt att rekrytera nyckelmedarbetare som tidigare haft en hög lön och en trygg anställning.
Beslutsfattare som är intresserade av att öka nya företags tillväxtmöjligheter bör inrikta sig på reformer som underlättar för privatpersoner att bygga upp egna besparingar som investeras i företagande, samt även reformer för att minska risken och skattesatserna förknippade med externa investeringar. En bred reform av skattereglerna för personaloptioner är också önskvärd.
2020
Arbetsmarknadsprogrammet
Sammanfattning:
I rapporten undersöks om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Är de ändamålsenliga i en värld där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer i komplexa system där varje enskild nod blir kritisk för systemets funktionalitet, och där samhällsviktig verksamhet lika gärna är privat som offentlig? En jämförelse görs med motsvarande regleringsmetoderna och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.
2019
Arbetsmarknadsprogrammet
This report deals with the significance of the principle of proportionality in the strike law of Germany and the EU. As far as German law is concerned, the legal basis and content of the principle of proportionality will first be outlined, and then the importance of the principle for labour law in general. The main issue, however, is the role played by the principle of proportionality in industrial action law. There the Federal Labour Court has meanwhile raised the principle to the central yardstick for the assessment of industrial action measures. The relevant decisions will be presented, but also the considerable criticism of these will not be concealed. Subsequently, EU law will come to the fore, whereby the legal basis, the content and the scope of application of the principle of proportionality will be dealt first. On that basis, the application of the principle in industrial action law will be examined. In that context, the focus will be in the decisions of the European Court of Justice in the cases Laval and Viking. The following section is then devoted to the comparison of German and European law. The author here demonstrates that there are considerable differences in the application of the principle of proportionality.