Sök

Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet

PublikationRapporter
Alexandru Panican, Attityd, Företagandets villkor, Kompetens, Kompetens för tillväxt, Kompetensförsörjning, Skola
Väljer unga fel? grundskoleelevers attityder till gymnaasievalet
Ladda ner

Sammanfattning

Ungdomsarbetslösheten bland unga under 25 år är sedan 1990-talet en stor utmaning. Detta samtidigt som övergången från skola till arbetsliv utgör en nyckeldimension vad gäller ungdomsarbetslöshet. En faktor som avgör denna övergång handlar om matchningen mellan gymnasial utbildning samt efterfrågade kunskaper på arbetsmarknaden. Sverige har en heterogen matchning, ungdomsarbetslösheten är hög, samtidigt som företag inte hittar sökande med rätt kompetens. Matchningen på arbetsmarknaden hänger samman med elevernas gymnasieval. Syftet med studien har varit att studera grundskoleelevers attityder och förhållningssätt gällande teoretiska- respektive yrkesprogram för att ringa in de faktorer som avgör deras utbildningsval månaderna strax före gymnasievalet.

Studien finner att gymnasievalet upplevs som positivt. Skolvalfriheten anses göra det möjligt att välja utbildning utifrån egna kunskapsintressen samt bestämma sig för den skola som matchar egna önskemål. Därutöver beskrivs teoretiska program i ytterlighetstermer i förhållande till yrkesutbildningar. Teoretiskt inriktade elever har en nedvärderande syn på yrkesutbildningar som anses vara sekunda utbildningsformer för mindre studiemotiverade elever. Yrkesinriktade elever har en nedvärderade syn på yrkesprogram också. De intervjuade anser också att den framtida inkomsten, som förväntas bli hög, utgör en mycket viktig dimension gällande framtida arbetsmarknadsetablering.

Kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden tycks inte intressera eleverna. Den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara ”rolig” även om utbildningen skulle visa sig inte leda till ett jobb. Lärare, klassmentorer samt studie- och yrkesvägledare anses ha en marginell betydelse under valprocessen. Kompisar, oftast klasskamrater, har stort inflytande under valet. Studiedeltagarna uppger att det är de själva som avgör valet. Empirin visar att valet av utbildningsinriktning (teoretisk eller yrkesutbildning) styrs till stora delar av den egna sociala bakgrunden. Valet av gymnasialt program och skola avgörs av eleven utifrån vad som bedöms vara en rolig utbildning.

Sättet att förhålla sig till skolvalfriheten utan hänsyn till arbetsmarknadsetablering underbygger matchningsproblem.

Panican, A. (2015). Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet. Kompetens för tillväxt, rapport nr 19. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

The openness of open innovation in ecosystems
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C., & Alexander, A.
Publiceringsår

2019

Sammanfattning

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

A revised perspective on innovation policy for renewal of mature economies – Historical evidence from finance and telecommunications in Sweden 1980–1990
Artikel (med peer review)Publikation
Eriksson, K., Ernkvist, M., Laurell, C., Moodysson, J., Nykvist, R. & Sandström, C.
Publiceringsår

2019

Sammanfattning

What is the role of innovation policy for accomplishing renewal of mature industries in Western economies? Drawing upon an unusually rich dataset spanning 9752 digitized archival documents, we categorize and code decisions taken by policymakers on several levels while also mapping and quantifying the strategic activities of both entrant firms and incumbent monopolists over a decade. Our data concerns two empirical cases from Sweden during the time period 1980–1990: the financial sector and the telecommunications sector. In both industries, a combination of technological and institutional upheaval came into motion during this time period which in turn fueled the revitalization of the Swedish economy in the subsequent decades. Our findings show that Swedish policymakers in both cases consistently acted in order to promote the emergence of more competition and de novo entrant firms at the expense of established monopolies. The paper quantifies and documents this process while also highlighting several enabling conditions. In conclusion, the results indicate that successful innovation policy in mature economies is largely a matter of strategically dealing with resourceful vested interest groups, alignment of expectations, and removing resistance to industrial renewal.

The role of business networks for innovation
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C.
Publiceringsår

2019

Sammanfattning

A business network consists of directly and indirectly connected companies, where social and economic ties help to understand these connection. Innovations could be seen to relate to business networks in two ways: they may result from interaction between business partners, or they would need to fit into, or through changes to interaction patterns among various business partners, be fitted into new or current business networks. In the literature on innovation, the incremental, radical, or disruptive characteristics of the innovations are frequently described as degrees of newness. This paper categorizes characteristics of business networks based on their role to create various types of innovations, and based on the various types’ consequences for the business network. The empirical part of this paper is based on six case-study examples from interviews performed by the author. The findings suggest links between the type of innovation, and the role of the network and network consequences. The paper contributes to previous research through discussing the role of business networks for various types of innovation. Furthermore, the paper contributes to previous research through indicating the various types of innovations’ consequences for the business network. Most previous research on business networks and innovation only concerns itself with how various parties participate in idea generation and co-development of innovations, while the consequences for the business network is not described extensively.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578