Sök

Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?

PublikationRapporter
Christian Sandström, Företagandets villkor, Innovation
Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?
Ladda ner

Sammanfattning

Svenskt välstånd har i hög grad byggt på banbrytande innovationer som ofta har blivit exportsuccéer. I en ny rapport har forskare sammanställt var 100 av Sveriges främsta innovationer genom tiderna har uppstått. Rapporten är framtagen av Reforminstitutet i samarbete på initiativ av Stockholms Innovatörskrets med stöd av Svenska Uppfinnareföreningen. Rapporten fastslår att av dessa innovationer har hela 80 procent skapats av uppfinnare genom anställning vid företag eller i egen verksamhet och att andelen uppfinningar härstammande från universitet och högskolor uppgår till endast 20 procent. Även andra studier visar att universitetens innovativa roll är liten.

Universiteten är dock viktiga inom medicin och hälsa där de står för hela 56 procent av innovationerna. I denna sektor är forskning av avgörande betydelse för innovationers uppkomst. Inom sektorer såsom verkstad, bygg, telekom och IT står privata företag och enskilda uppfinnare för mer än 90 procent av innovationerna. Rapportens slutsatser har implikationer för forsknings- och innovationspolitiken. Om en överväldigande majoritet av Sveriges innovationer skapats av enskilda uppfinnare/näringsidkare och individer anställda av företag bör den svenska innovationspolitiken fokusera på dessa aktörer i första hand. En politik som sätter universiteten i centrum för innovationsstrategier ger förmodligen begränsade resultat. En mer generell slutsats är också att svensk innovationspolitik behöver bli mer evidensbaserad och mindre styrd av politisk retorik.

Sandström, C. (2014). Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? Rapport, Reforminstitutet och Svenska Uppfinnarföreningen.


Liknande innehåll

Third-Generation Innovation Policy: System Transformation or Reinforcing Business as Usual?
BokkapitelPublikation
Bergkvist, J. E., Moodysson, J., & Sandström, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Questioning the Entrepreneurial State, 201.

Sammanfattning

There has been a shift in innovation policy in recent years toward more focus on systemic transformation and changed directionality. In this chapter, we describe a collection of challenges that such policies need to address. Based on a review of dominant frameworks regarding socio-technical transitions, we compare these theories with examples of innovation policy in different countries. Systemic transformation across an economy usually requires a process of creative destruction in which new competencies may be required, actors need to be connected in novel ways, and institutions may need to be changed. Our empirical illustrations show that support programs and initiatives across Europe do not always seem to result in such a process, as they include mechanisms favoring large, established firms and universities. These actors have often fine-tuned their activities and capabilities to the existing order, and therefore have few incentives to engage in renewal. As the incumbent actors also control superior financial and relational resources, there is a risk that they captivate innovation policies and thus reinforce established structures rather than contributing to systemic transformation.

Questioning the Entrepreneurial State
BokPublikation
Wennberg, K. & Sandström, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i
Sammanfattning

Western economies are struggling to recover from a decade of Plagued by structural crises, an ongoing pandemic, high unemployment and sluggish growth. As progressively looser monetary and fiscal policies have not helped, both the EU and national governments have increasingly turned towards interventionist industrial policies. Mariana Mazzucato’s The Entrepreneurial State (2011) provided an intellectual justification for these efforts, and consequently gained popularity. The message was clear: in order to get more innovation, entrepreneurship, sustainable development and growth we need more government, not less. In this book, 30 international scholars address the core ideas underpinning the entrepreneurial state. We provide evidence of both historical and recent failures of “green deals” and similar efforts, while also developing novel directions for innovation policy. In many regards, this book is a warning: huge government schemes towards specific, noble outcomes have historically been plagued with failures. In sum, we argue that innovation policy needs to be inverted: instead of being specific and targeted, it needs to be broad and general, focusing on the general conditions for firms to operate. Instead of providing targeted support to certain firms, industries or even technologies, innovation policy needs to constructively deal with barriers to innovation, including the proactive handling of vested interest groups.

The book is open access and can be downloaded here.

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Artikel (utan peer review)Publikation
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Sammanfattning

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578