Sök

Varför kan teknik slå politik?

PublikationArtikel (utan peer review)
Christian Sandström, Christofer Laurell, Entreprenörskap, Företagandets villkor, Innovation, Jan Jörnmark, Jan Stenbeck, Kreativ förstörelse, Mirko Ernkvist, Teknik slår politik, Teknikskiften, Teknologi

Sammanfattning

Jan Stenbeck sade att ”[t]eknik slår politik”. Hans egen gärning visar att nya företag ibland klarar av att inte bara introducera helt ny teknik, utan också att proaktivt förändra de formella och informella institutioner som styr en bransch. Med utgångspunkt i vår egen forskning på området diskuterar vi hur nya företag går tillväga för att genomdriva tekniska och institutionella omvälvningar. Våra studier av Uber, Optionsmäklarna (OM) och Axis Communications påvisar hur skillnader i kompetenser, incitament och snabbhet skapar möjligheter, samt att de nya aktörerna framgångsrikt kombinerar strategi i den kommersiella domänen med systematisk bearbetning av institutionerna.

Sandström, C. Ernkvist, M, Laurell, C. och Jörnmark, J. (2016). Varför kan teknik slå politik?, Ekonomisk debatt, 44(7), 42-53.


Liknande innehåll

Third-Generation Innovation Policy: System Transformation or Reinforcing Business as Usual?
BokkapitelPublikation
Bergkvist, J. E., Moodysson, J., & Sandström, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Questioning the Entrepreneurial State, 201.

Sammanfattning

There has been a shift in innovation policy in recent years toward more focus on systemic transformation and changed directionality. In this chapter, we describe a collection of challenges that such policies need to address. Based on a review of dominant frameworks regarding socio-technical transitions, we compare these theories with examples of innovation policy in different countries. Systemic transformation across an economy usually requires a process of creative destruction in which new competencies may be required, actors need to be connected in novel ways, and institutions may need to be changed. Our empirical illustrations show that support programs and initiatives across Europe do not always seem to result in such a process, as they include mechanisms favoring large, established firms and universities. These actors have often fine-tuned their activities and capabilities to the existing order, and therefore have few incentives to engage in renewal. As the incumbent actors also control superior financial and relational resources, there is a risk that they captivate innovation policies and thus reinforce established structures rather than contributing to systemic transformation.

Less from more: China built wind power, but gained little electricity.
BokkapitelPublikation
Grafström, J.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Questioning the Entrepreneurial State, 219.

Sammanfattning

This chapter investigates Chinese wind power development and concludes that innovation cannot be pushed by the efforts of many, and that when the state clarifies directions and objectives, these can be achieved but with severe and unexpected side effects. Two topics are explored: wind curtailment and low technological development, both examples of unproductive entrepreneurship induced by government policies. The goal of wind power capacity expansion leads to construction (i.e., generation capacity) but little electricity. Examples of failures include low grid connectivity with, some years averaging 15% of generation capacity broken or unconnected to the grid. A key lesson for Europe is that forced innovation often amounts to little and that the old saying holds up: “no plan survives contact with reality.”

The book can be downloaded here.

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Artikel (utan peer review)Publikation
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Sammanfattning

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578