Sök

Wind Power and Job Creation

PublikationArtikel (med peer review)
Concetto Paolo Vinci, Energy, jobs, Jonas Grafström, Kristoffer Sundström, labor, Luigi Aldieri, Policy, renewable, Wind power

Sammanfattning

The purpose of this paper is to provide a global overview of job effects per MW of wind power installations, which will enable improved decision-making and modeling of future wind-power projects. We found indications that job creation connected to wind-power installations is rather limited. In total, 17 peer-reviewed articles and 10 reports/non-peer-reviewed papers between 2001 and 2019 were assessed. Our three major policy conclusions are as follows: (a) job creation seems to be limited; (b) each new project should consider a unique assessment, since all projects have been undertaken within different institutional frameworks, labor markets, and during separate years, meaning that the technology is not comparable; and (c) the number of jobs depends on the labor intensity of the country.

Aldieri, L., Grafström, J., Sundström, K. & Vinci, C.P. (2020). Wind Power and Job Creation. Sustainability, 12(1), 45. DOI: 10.3390/su12010045


Liknande innehåll

Less from more: China built wind power, but gained little electricity.
BokkapitelPublikation
Grafström, J.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Questioning the Entrepreneurial State, 219.

Sammanfattning

This chapter investigates Chinese wind power development and concludes that innovation cannot be pushed by the efforts of many, and that when the state clarifies directions and objectives, these can be achieved but with severe and unexpected side effects. Two topics are explored: wind curtailment and low technological development, both examples of unproductive entrepreneurship induced by government policies. The goal of wind power capacity expansion leads to construction (i.e., generation capacity) but little electricity. Examples of failures include low grid connectivity with, some years averaging 15% of generation capacity broken or unconnected to the grid. A key lesson for Europe is that forced innovation often amounts to little and that the old saying holds up: “no plan survives contact with reality.”

The book can be downloaded here.

12 punkter om distansarbete efter Covid-19
RapporterPublikation
Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 20) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete.

Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.

Nyckelord: hemarbete, distansarbete, covid-19, framtidens arbetsplats, framtidens kontor, framtidens arbetsmarknad, HR.

An Anatomy of Failure – Wind Power Development in China
Artikel (med peer review)Publikation
Grafström, J.
Publiceringsår

2021

Sammanfattning

China is currently the world’s largest installer of wind power. However, with twice the installed wind capacity compared to the United States in 2015, the Chinese produce less power. The question is: Why is this the case? This article shows that Chinese grid connectivity is low, Chinese firms have few international patents, and that export is low even though production capacity far exceeds domestic production needs. Using the tools of Austrian economics, China’s wind power development from 1980 to 2016 is documented and analyzed from three angles: (a) planning and knowledge problems, (b) unproductive entrepreneurship, and (c) bureaucracy and government policy. From a theoretical standpoint, both a planning problem and an entrepreneurial problem are evident where governmental policies create misallocation of resources and a hampering of technological development.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578