Sök

Working Paper No. 178. The Decentralization of Wage Bargaining – Four Cases

PublikationWorking paper
Arbetsmarknad, Henrik Malm Lindberg, Kollektivavtal, Lönebildning, Löneförhandling, Nils Karlson, OECD
nk_hl_wage bargaining_178
Ladda ner

Sammanfattning

The paper contributes to the discussion about the possible trends and processes towards decentralization of wage bargaining or wage setting within the OECD-countries since the 1970s. Based on a data set of 16 OECD countries from 1950 to 2000 our results show that in terms of bargaining level the trend is clear towards decentralization since the 1970s, even though there are important exceptions. In terms of confederal involvement the major decrease occurs among the Nordic countries and the Netherlands, whereas many of the other countries have had a status quo more or less. In terms of government involvement, however, the change is the almost non-existent. The overall tendency is still towards less centralisation, even though a number of countries have not changed or have moved in the opposite direction. Sweden, Denmark, UK and the Netherlands experience the largest decreases in decentralization overall. The processes of decentralization of wage bargaining look very differently in each country. It may occur through changes in the collective agreements themselves or through individual wage-setting outside the system of collective agreements. And the decentralization process may occur both in a context of cooperation between the labor-market organizations or in a setting of conflicts.

Related content: The Decentralization of Wage Bargaining

Karlson, N. & Lindberg, H. (2011). The Decentralization of Wage Bargaining – Four Cases. Ratio Working Paper No. 178.


Liknande innehåll

Ratio Working Paper No. 353: From free competition to fair competition on the European internal market
Working paperPublikation
Karlson, N., Herold, T. & Dalbard, K.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.

We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.

The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578