Sök

Working Paper No. 35. Den offentliga sektorns utgifter

PublikationWorking paper
Erik Moberg, Företagandets villkor, Individuella nyttigheter, Kollektiva nyttigheter, Kommun
Working Paper No. 35.
Ladda ner

Sammanfattning

Uppsatsen dokumenterar den offentliga sektorns utveckling och inriktning. Det framgår att sektorn expanderat i stort sett oavbrutet under 1900-talet, från cirka 10 procent av BNP vid seklets början till 70 procent 1993. Trots en viss tillbakagång sedan 1993 har Sverige idag de högsta offentliga utgifterna i den västliga industrivärlden. Expansionen under 1900-talet har i allt väsentligt gällt utgifter för individuella nyttigheter snarare än för kollektiva sådana som till exempel försvar och rättsväsende. I linje med detta har transfereringarna, vilka kan betraktas som individuella nyttigheter, ökat sin andel av de offentliga utgifterna under andra halvan av 1900-talet, och kommunernas verksamheter, som till stor del består av sjukvård, omsorg och skolutbildning, har också vuxit snabbare än statens sedan 1960-talet.

Moberg, E. (2004). Den offentliga sektorns utgifter. Ratio Working Paper No. 35.

Baserat på innehåll

Working Paper No. 35. Den offentliga sektorns utgifter
Working paperPublikation
Moberg, E.
Publiceringsår

2004

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Uppsatsen dokumenterar den offentliga sektorns utveckling och inriktning. Det framgår att sektorn expanderat i stort sett oavbrutet under 1900-talet, från cirka 10 procent av BNP vid seklets början till 70 procent 1993. Trots en viss tillbakagång sedan 1993 har Sverige idag de högsta offentliga utgifterna i den västliga industrivärlden. Expansionen under 1900-talet har i allt väsentligt gällt utgifter för individuella nyttigheter snarare än för kollektiva sådana som till exempel försvar och rättsväsende. I linje med detta har transfereringarna, vilka kan betraktas som individuella nyttigheter, ökat sin andel av de offentliga utgifterna under andra halvan av 1900-talet, och kommunernas verksamheter, som till stor del består av sjukvård, omsorg och skolutbildning, har också vuxit snabbare än statens sedan 1960-talet.

Lockout, Strejk och Blockad
BookPublikation
Moberg, E.
Publiceringsår

2006

Sammanfattning

På den svenska arbetsmarknaden är lockouten, strejken och blockaden alla välkända konfliktvapen. Men hur verkar de? När används de och av vem? Vilka är vapnens avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med vapnens användning – för användaren, för motståndaren, för tredje man och för samhället i stort? Vilka är skillnaderna mellan konflikterna inom den privata och den offentliga sektorn? Hur skiljer skyddade respektive konkurrensutsatta sektorer sig åt? Hur används sympatiåtgärder? Och, inte minst, hur har konfliktvapnens relativa styrka förändrats sedan 1900-talets början och fram till våra dagar?

I Lockout, Strejk och Blockad genomför statsvetaren Erik Moberg en systematisk analys av dessa frågor. Han visar bland annat att strejkvapnets effektivitet förstärkts dramatiskt under den studerade hundraårsperioden. Särskilt gäller detta användandet av sympatiåtgärder. Han inför också en distinktion mellan vanliga avtalskonflikter och så kallade systemförsvarskonflikter. Huvudvapnet i de senare är blockaden – ett formidabelt vapen på den svenska arbetsmarknaden som ingen aktör i längden kan stå emot.

Erik Mobergs analys utgör en högaktuell pionjärinsats inom svensk samhällsforskning.

Lockout, Strejk och Blockad
BokPublikation
Moberg, E.
Publiceringsår

2006

Sammanfattning

På den svenska arbetsmarknaden är lockouten, strejken och blockaden alla välkända konfliktvapen. Men hur verkar de? När används de och av vem? Vilka är vapnens avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med vapnens användning – för användaren, för motståndaren, för tredje man och för samhället i stort? Vilka är skillnaderna mellan konflikterna inom den privata och den offentliga sektorn? Hur skiljer skyddade respektive konkurrensutsatta sektorer sig åt? Hur används sympatiåtgärder? Och, inte minst, hur har konfliktvapnens relativa styrka förändrats sedan 1900-talets början och fram till våra dagar?

I Lockout, Strejk och Blockad genomför statsvetaren Erik Moberg en systematisk analys av dessa frågor. Han visar bland annat att strejkvapnets effektivitet förstärkts dramatiskt under den studerade hundraårsperioden. Särskilt gäller detta användandet av sympatiåtgärder. Han inför också en distinktion mellan vanliga avtalskonflikter och så kallade systemförsvarskonflikter. Huvudvapnet i de senare är blockaden – ett formidabelt vapen på den svenska arbetsmarknaden som ingen aktör i längden kan stå emot.

Erik Mobergs analys utgör en högaktuell pionjärinsats inom svensk samhällsforskning.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578