Sök

Working Paper No. 41. Skattekilar på hushållsnära tjänster

PublikationWorking paper
Anne-Marie Pålsson, Arbetsliv, Företagandets villkor, Marginalskatter, Specialisering
Working Paper No. 41.
Ladda ner

Sammanfattning

Denna artikel analyserar hur valet av skattesystem påverkas av synen på hushållens roll. Min utgångspunkt är att om hushållens produktiva roll uppmärksammats och erkänts hade skattesystemet varit annorlunda utformat än vad som är fallet idag. Men den insats som görs i hemmet – hemarbetet – syns inte i statistiken. Därför värderas det mycket lågt. Men hemarbetet är inte bara omfattande i tid räknat, det utgör också en bindande restriktion på mångas tidsanvändning. Därtill har det ett betydande värde för samhället i stort. I moderna marknadsekonomier i allmänhet och i Sverige i synnerhet har hushållens produktiva roll systematiskt underskattats. Viktiga uppgifter som vård och omvårdnad, som i övriga västvärlden mestadels utförs i hemmet har endera monopoliserats av den offentliga sektorn eller förvisats till obetald övertid i hemmen. Att det ser ut på det viset är en följd av skattesystemets utformning parad med en icke obetydlig ideologisk överbyggnad. Konsekvensen av detta blir alltmera tydligt. Sjukskrivningarna ökar, utbrändheten ökar. Stressen ökar samtidigt som förtidspensionerna, arbetslösheten och utanförskapet ökar. Priset i ekonomiska termer av detta oerhörda slöseri med det mänskliga kapitalet är mycket högt.

Pålsson, A-M. (2004). Skattekilar på hushållsnära tjänster. Ratio Working Paper No. 41.

Baserat på innehåll

Working Paper No. 41. Skattekilar på hushållsnära tjänster
Working paperPublikation
Pålsson, A-M.
Publiceringsår

2004

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Denna artikel analyserar hur valet av skattesystem påverkas av synen på hushållens roll. Min utgångspunkt är att om hushållens produktiva roll uppmärksammats och erkänts hade skattesystemet varit annorlunda utformat än vad som är fallet idag. Men den insats som görs i hemmet – hemarbetet – syns inte i statistiken. Därför värderas det mycket lågt. Men hemarbetet är inte bara omfattande i tid räknat, det utgör också en bindande restriktion på mångas tidsanvändning. Därtill har det ett betydande värde för samhället i stort. I moderna marknadsekonomier i allmänhet och i Sverige i synnerhet har hushållens produktiva roll systematiskt underskattats. Viktiga uppgifter som vård och omvårdnad, som i övriga västvärlden mestadels utförs i hemmet har endera monopoliserats av den offentliga sektorn eller förvisats till obetald övertid i hemmen. Att det ser ut på det viset är en följd av skattesystemets utformning parad med en icke obetydlig ideologisk överbyggnad. Konsekvensen av detta blir alltmera tydligt. Sjukskrivningarna ökar, utbrändheten ökar. Stressen ökar samtidigt som förtidspensionerna, arbetslösheten och utanförskapet ökar. Priset i ekonomiska termer av detta oerhörda slöseri med det mänskliga kapitalet är mycket högt.

Working Paper No. 41. Skattekilar på hushållsnära tjänster
Working paperPublikation
Pålsson, A-M.
Publiceringsår

2004

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Denna artikel analyserar hur valet av skattesystem påverkas av synen på hushållens roll. Min utgångspunkt är att om hushållens produktiva roll uppmärksammats och erkänts hade skattesystemet varit annorlunda utformat än vad som är fallet idag. Men den insats som görs i hemmet – hemarbetet – syns inte i statistiken. Därför värderas det mycket lågt. Men hemarbetet är inte bara omfattande i tid räknat, det utgör också en bindande restriktion på mångas tidsanvändning. Därtill har det ett betydande värde för samhället i stort. I moderna marknadsekonomier i allmänhet och i Sverige i synnerhet har hushållens produktiva roll systematiskt underskattats. Viktiga uppgifter som vård och omvårdnad, som i övriga västvärlden mestadels utförs i hemmet har endera monopoliserats av den offentliga sektorn eller förvisats till obetald övertid i hemmen. Att det ser ut på det viset är en följd av skattesystemets utformning parad med en icke obetydlig ideologisk överbyggnad. Konsekvensen av detta blir alltmera tydligt. Sjukskrivningarna ökar, utbrändheten ökar. Stressen ökar samtidigt som förtidspensionerna, arbetslösheten och utanförskapet ökar. Priset i ekonomiska termer av detta oerhörda slöseri med det mänskliga kapitalet är mycket högt.

Ratio Working Paper No. 349: Industrial conflict in essential services in a new era – Swedish rules in a comparative perspective
Working paperPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper examines whether the Swedish regulatory system of dealing with industrial conflicts that affect essential services need an update or reform. Are the existing rules effective in a world where many essential services are upheld by many interdependent agents in complex systems where every single node becomes critical for the functioning of the system, and where the essential service activities could be either private or public? A comparative study is conducted with the corresponding regulatory systems of the United Kingdom, Germany, and Denmark.
The conclusion is that Sweden is a special case. The Swedish protection against and readiness in dealing with societally harmful industrial conflicts in essential services is weaker than in the countries of comparison. Just as in relation to other threats to essential services, it is not sustainable to claim that just because such a threat is not currently present, there would be no need for preparedness.
There are many alternative ways to handle this. Desirable methods should both prevent harmful conflicts from erupting and end conflicts that have grown harmful to society at a later stage. The labour market organisations should have a mutual interest in reforming the rules.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578