Sök

Working Paper No. 72. Reciprocitet i marknad och politik

PublikationWorking paper
Företagandets villkor, Reciprocitet
Working Paper No. 72.
Ladda ner

Sammanfattning

Utgångspunkten för artikeln är en analys av reciprocitetens etiska och psykologiska kärna. Därefter diskuteras denna princips betydelse och utveckling i det moderna samhället. Marknadens utbyte är ur etiskt synpunkt att se som en form av reciprocitet; den sker simultant istället för i sekvens. En del marknadstransaktioner är personliga och momentana, men det förekommer också en hel del av den lojalitet och kontinuitet som förknippas med sekventiell reciprocitet. Detta indikeras av att företag ofta tillskrivs goodwillvärden. I staten har reciprocitet traditionellt hyllats som princip, men respekteras till lägre grad i praktiken. Den moderna staten introducerar två förändringar. Den framväxande paternalismen i välfärdsstaten är en utmaning mot liberal individualism, men inte nödvändigtvis mot reciprocitet. Ett centralt moraliskt skifte sker dock med en omfördelningsideologi där ¹distributiv rättvisa¹ blir något som är avskilt från personens bidrag. Det band mellan plikt och rättighet som förespråkades också av socialister försvagas nu och ersätts av en behovsprincip. Detta är en utveckling som det är motiverat att uppmärksamma och ifrågasätta.

Tullberg, J. (2005). Reciprocitet i marknad och politik. Ratio Working Paper No. 72.

Baserat på innehåll

Working Paper No. 72. Reciprocitet i marknad och politik
Working paperPublikation
Tullberg, J.
Publiceringsår

2005

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Utgångspunkten för artikeln är en analys av reciprocitetens etiska och psykologiska kärna. Därefter diskuteras denna princips betydelse och utveckling i det moderna samhället. Marknadens utbyte är ur etiskt synpunkt att se som en form av reciprocitet; den sker simultant istället för i sekvens. En del marknadstransaktioner är personliga och momentana, men det förekommer också en hel del av den lojalitet och kontinuitet som förknippas med sekventiell reciprocitet. Detta indikeras av att företag ofta tillskrivs goodwillvärden. I staten har reciprocitet traditionellt hyllats som princip, men respekteras till lägre grad i praktiken. Den moderna staten introducerar två förändringar. Den framväxande paternalismen i välfärdsstaten är en utmaning mot liberal individualism, men inte nödvändigtvis mot reciprocitet. Ett centralt moraliskt skifte sker dock med en omfördelningsideologi där ¹distributiv rättvisa¹ blir något som är avskilt från personens bidrag. Det band mellan plikt och rättighet som förespråkades också av socialister försvagas nu och ersätts av en behovsprincip. Detta är en utveckling som det är motiverat att uppmärksamma och ifrågasätta.

Working Paper No. 72. Reciprocitet i marknad och politik
Working paperPublikation
Tullberg, J.
Publiceringsår

2005

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Utgångspunkten för artikeln är en analys av reciprocitetens etiska och psykologiska kärna. Därefter diskuteras denna princips betydelse och utveckling i det moderna samhället. Marknadens utbyte är ur etiskt synpunkt att se som en form av reciprocitet; den sker simultant istället för i sekvens. En del marknadstransaktioner är personliga och momentana, men det förekommer också en hel del av den lojalitet och kontinuitet som förknippas med sekventiell reciprocitet. Detta indikeras av att företag ofta tillskrivs goodwillvärden. I staten har reciprocitet traditionellt hyllats som princip, men respekteras till lägre grad i praktiken. Den moderna staten introducerar två förändringar. Den framväxande paternalismen i välfärdsstaten är en utmaning mot liberal individualism, men inte nödvändigtvis mot reciprocitet. Ett centralt moraliskt skifte sker dock med en omfördelningsideologi där ¹distributiv rättvisa¹ blir något som är avskilt från personens bidrag. Det band mellan plikt och rättighet som förespråkades också av socialister försvagas nu och ersätts av en behovsprincip. Detta är en utveckling som det är motiverat att uppmärksamma och ifrågasätta.

Ratio Working Paper No. 349: Industrial conflict in essential services in a new era – Swedish rules in a comparative perspective
Working paperPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper examines whether the Swedish regulatory system of dealing with industrial conflicts that affect essential services need an update or reform. Are the existing rules effective in a world where many essential services are upheld by many interdependent agents in complex systems where every single node becomes critical for the functioning of the system, and where the essential service activities could be either private or public? A comparative study is conducted with the corresponding regulatory systems of the United Kingdom, Germany, and Denmark.
The conclusion is that Sweden is a special case. The Swedish protection against and readiness in dealing with societally harmful industrial conflicts in essential services is weaker than in the countries of comparison. Just as in relation to other threats to essential services, it is not sustainable to claim that just because such a threat is not currently present, there would be no need for preparedness.
There are many alternative ways to handle this. Desirable methods should both prevent harmful conflicts from erupting and end conflicts that have grown harmful to society at a later stage. The labour market organisations should have a mutual interest in reforming the rules.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578