Sök

Working Paper No. 74. Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt

PublikationWorking paper
Äganderätt, Daniel Waldenström, Ekonomisk utveckling, Företagandets villkor, Immaterialrätt, Tillväxt
Working Paper No. 74.
Ladda ner

Sammanfattning

Uppsatsen sammanfattar den nationalekonomiska och ekonomisk-historiska forskningen om sambandet mellan privat äganderätt och långsiktig ekonomisk tillväxt. Huvudbudskapet är att det föreligger ett robust positivt samband, även om det också finns betydande mätproblem som försvårar alltför starka slutsatser. Västvärldens ekonomiska historia innehåller flera exempel som bekräftar denna positiva koppling. Bl.a. var den bristande respekten för privat ägande i såväl 1600-talets Frankrike och Spanien som efterkrigstidens Östtyskland och Nordkorea förödande för dessa länders långsiktiga ekonomiska utveckling. På liknande sätt, men i motsatt riktning, utgjorde äganderättsförstärkningarna under 1700- och 1800-talens skiftesrörelse och konstitutionella reformer positiva influenser för Europas utveckling. Erfarenheterna från landreformer och formaliseringar av privat ägande i dagens utvecklingsländer är också huvudsakligen positiva. Kapitlet beskriver även forskningen om intellektuell äganderätt och dess betydelse för nutida och historisk ekonomisk tillväxt. Här är resultaten i allmänhet svagare, sannolikt beroende på att ekonomisk teori faktiskt inte ger lika entydigt positiva förutsägelser för tillväxten. Icke desto mindre anser de flesta ekonom-historiker att den intellektuella äganderätten var en grundförutsättning för den industriella revolutionen, och också studier av teknikspridning och innovationsmönster i dagens globaliserade värld pekar på en positiv roll för äganderätten, särskilt vad gäller den fattigaste gruppen av länder där en stor del av produktionen kan förläggas.

Waldenström, D. (2005). Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt. Ratio Working Paper No. 74.

Baserat på innehåll

Working Paper No. 74. Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt
Working paperPublikation
Waldenström, D.
Publiceringsår

2005

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Uppsatsen sammanfattar den nationalekonomiska och ekonomisk-historiska forskningen om sambandet mellan privat äganderätt och långsiktig ekonomisk tillväxt. Huvudbudskapet är att det föreligger ett robust positivt samband, även om det också finns betydande mätproblem som försvårar alltför starka slutsatser. Västvärldens ekonomiska historia innehåller flera exempel som bekräftar denna positiva koppling. Bl.a. var den bristande respekten för privat ägande i såväl 1600-talets Frankrike och Spanien som efterkrigstidens Östtyskland och Nordkorea förödande för dessa länders långsiktiga ekonomiska utveckling. På liknande sätt, men i motsatt riktning, utgjorde äganderättsförstärkningarna under 1700- och 1800-talens skiftesrörelse och konstitutionella reformer positiva influenser för Europas utveckling. Erfarenheterna från landreformer och formaliseringar av privat ägande i dagens utvecklingsländer är också huvudsakligen positiva. Kapitlet beskriver även forskningen om intellektuell äganderätt och dess betydelse för nutida och historisk ekonomisk tillväxt. Här är resultaten i allmänhet svagare, sannolikt beroende på att ekonomisk teori faktiskt inte ger lika entydigt positiva förutsägelser för tillväxten. Icke desto mindre anser de flesta ekonom-historiker att den intellektuella äganderätten var en grundförutsättning för den industriella revolutionen, och också studier av teknikspridning och innovationsmönster i dagens globaliserade värld pekar på en positiv roll för äganderätten, särskilt vad gäller den fattigaste gruppen av länder där en stor del av produktionen kan förläggas.

Working Paper No. 74. Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt
Working paperPublikation
Waldenström, D.
Publiceringsår

2005

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Uppsatsen sammanfattar den nationalekonomiska och ekonomisk-historiska forskningen om sambandet mellan privat äganderätt och långsiktig ekonomisk tillväxt. Huvudbudskapet är att det föreligger ett robust positivt samband, även om det också finns betydande mätproblem som försvårar alltför starka slutsatser. Västvärldens ekonomiska historia innehåller flera exempel som bekräftar denna positiva koppling. Bl.a. var den bristande respekten för privat ägande i såväl 1600-talets Frankrike och Spanien som efterkrigstidens Östtyskland och Nordkorea förödande för dessa länders långsiktiga ekonomiska utveckling. På liknande sätt, men i motsatt riktning, utgjorde äganderättsförstärkningarna under 1700- och 1800-talens skiftesrörelse och konstitutionella reformer positiva influenser för Europas utveckling. Erfarenheterna från landreformer och formaliseringar av privat ägande i dagens utvecklingsländer är också huvudsakligen positiva. Kapitlet beskriver även forskningen om intellektuell äganderätt och dess betydelse för nutida och historisk ekonomisk tillväxt. Här är resultaten i allmänhet svagare, sannolikt beroende på att ekonomisk teori faktiskt inte ger lika entydigt positiva förutsägelser för tillväxten. Icke desto mindre anser de flesta ekonom-historiker att den intellektuella äganderätten var en grundförutsättning för den industriella revolutionen, och också studier av teknikspridning och innovationsmönster i dagens globaliserade värld pekar på en positiv roll för äganderätten, särskilt vad gäller den fattigaste gruppen av länder där en stor del av produktionen kan förläggas.

Ratio Working Paper No. 349: Industrial conflict in essential services in a new era – Swedish rules in a comparative perspective
Working paperPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper examines whether the Swedish regulatory system of dealing with industrial conflicts that affect essential services need an update or reform. Are the existing rules effective in a world where many essential services are upheld by many interdependent agents in complex systems where every single node becomes critical for the functioning of the system, and where the essential service activities could be either private or public? A comparative study is conducted with the corresponding regulatory systems of the United Kingdom, Germany, and Denmark.
The conclusion is that Sweden is a special case. The Swedish protection against and readiness in dealing with societally harmful industrial conflicts in essential services is weaker than in the countries of comparison. Just as in relation to other threats to essential services, it is not sustainable to claim that just because such a threat is not currently present, there would be no need for preparedness.
There are many alternative ways to handle this. Desirable methods should both prevent harmful conflicts from erupting and end conflicts that have grown harmful to society at a later stage. The labour market organisations should have a mutual interest in reforming the rules.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578