Sök

Working paper No. 281: Entrepreneurship and Income Inequality

PublikationWorking paper
Arbetsmarknad, Daniel Halvarsson, Entreprenörskap, Fördelning, Karl Wennberg, Martin Korpi, Ojämlikhet
dh_mk_kw_entrepreneurship_and_income_inequality_281
Ladda ner

Sammanfattning

Entrepreneurship research highlights individual entrepreneurship as a simultaneous source of enhanced income mobility for some but a potential source of poverty for others. Research on inequality has furthered new types of models to decompose and problematize various sources of income inequality in modern economies, but attention to entrepreneurship as an increasingly prevalent occupational choice in these models remains scant. This paper seeks to bridge these two literatures by applying regression-based income decomposition among entrepreneurs and paid workers, distinguishing between self-employed (SE) and incorporated self-employed (ISE) individuals in Sweden. We find that the proportion of self-employed in the workforce significantly increases income dispersion by way of widening the bottom end of the distribution, whereas the proportion of incorporated self-employed contributes only marginally to income dispersion at the top end of the distribution.

Halvarsson, D., Korpi, M., & Wennberg, K. (2016). Entrepreneurship and Income Inequality. Ratio Working Paper No. 281. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Do gender norms travel within corporations? The impact of foreign subsidiaries on the home country’s gender wage gap
Artikel (med peer review)Publikation
Halvarsson, D., Lark, O., Tingvall, P. G., Vahter, P., & Videnord, J.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Applied Economics Letters, 1-5.

Sammanfattning

In this note we study how the share of workers in a corporation located in a high gender wage gap country impacts the wage gap in their home country operations. Our findings support the hypothesis that firms with strong intra-firm linkages to a high gender wage gap country also display a relatively large gender wage gap at home.

Ratio Working Paper No 363: City Size, Employer Concentration, and Wage Income Inequality
Working paperPublikation
Korpi, M., & Halvarsson, D.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Rati Working Paper Series.

Sammanfattning

In this paper, we build upon a monopsony framework, suggested by Card et. al. 2016, which links firm level productivity and rent-sharing to wage inequality. Specifically, our research questions address i) to which extent labor market concentration across firms (within different types of locally situated industries) affects variation in wages among workers within these firms and industries, and ii) how this variation in turn spills over into economy-wide inequality (measured at the level of local labor markets). Using linked employer-employee full population data for Sweden, and an AKM modelling framework to separate between worker- and firm-level heterogeneity, our results suggest that higher firm-level fixed effects (a measure of rent-sharing) is associated with lower labor market employer concentration, something which affects average wage income among firms accordingly. Addressing wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that reduced average employer concentration in larger cities accounts for almost all variation in the (positive) link between city size-and wage inequality, except for the largest metropolises where it captures around 30-50 percent of variation depending on the income segment that we focus on.

Att korta vägen till arbetsmarknaden: Praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker från Korta vägen
RapporterPublikation
Stern, L. & Allstrin, S.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio

Sammanfattning

Denna studie har haft som syfte att ge insikt i vad som hindrar och möjliggör matchningen av arbetsnära praktik på svenska arbetsplatser utifrån praktikplatsernas perspektiv. Vi har följaktligen utfört en intervjustudie med 24 organisationer som tagit emot en eller flera utlandsfödda akademiker på praktik via Korta vägen för att ta del av praktikplatsers olika erfarenheter av att ta emot en akademikerpraktikant; motiv, upplevelser och utvärdering av organisatoriska erfarenheter. Vi har med hjälp av humankapitalteorin genomfört en induktiv tematisk analys av vad som påverkar matchningen av praktik utifrån individuella, organisatoriska och institutionella möjligheter och hinder.

Resultatet i korthet tyder på att praktikanterna överlag fungerar väldigt bra inom organisationerna. Att ta emot en praktikant från Korta vägen är inte mer komplicerat än att de får en vanlig introduktion och sedan får gå bakom en eller flera handledare. De flesta handledare har handlett flera praktikanter sedan tidigare. Handledarskap bygger på frivillighet, och praktikplatserna är noga med att kalibrera förväntningar visavi praktikanterna inför praktiken. Språknivå, kulturella och sociala skillnader förekommer men är sällan så allvarliga att praktiken kostar för mycket. Praktikplatserna tar gärna emot Korta vägen-praktikanter också framledes och de flesta handledare är villiga att handleda igen. Praktikanterna får med sig en svensk referens på sitt CV, de lär sig att föra sig på en svensk arbetsplats och flera får jobb på praktikplatsen efter avslutad praktik. Medarbetarna på praktikplatserna får ny energi av mottagandet, ökat engagemang och ibland också ny kompetens som de inte ens visste att de behövde.

Korta vägens praktikinsats tycks överlag fungera väl men det behövs mer forskning kring exakt hur matchningen av praktikant och praktikplats kan utvecklas för att skapa än mer synergier; ibland är språknivå viktig för att praktiken ska fungera väl, frånvaro av certifikat och legitimationer kan vara försvårande och insocialiseringen i den svenska arbetsplatskulturen kan ta tid. För att skapa ytterligare kunskap om matchning skulle begreppet humankapital behöva breddas till att än tydligare inkludera språk, kultur, och sociala faktorer. Mer än formell utbildning behöver beaktas för att verkligen förstå vad som stävjar migranters utväxling på humankapital i en ny kontext och vilka investeringar som krävs för att ersätta den tillfälliga ”förlusten”.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578