Sök

Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys av svensk yrkesutbildning

PublikationRapporter
Filippa Ronquist, Företagandets villkor, Kompetens, Kompetens för tillväxt, Nils Karlson, Utbildning, Yrkeshögskoleutbildning, Yrkesutbildning
Yrkesutbildningens irrvägar
Ladda ner

Sammanfattning

Rapportens syfte är att göra en systemanalys av svensk yrkesutbildning, med fokus på följande frågeställningar:

Hur är yrkesutbildningssystemet utformat och finansierat?
Möjliggör och underlättar yrkesutbildningssystemet individers yrkesval och yrkeskarriär?
Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov?
Följande utbildningsformer ingår i analysen: gymnasieskola; kommunal vuxenutbildning; folkbildning; arbetsmarknadsutbildning; yrkesintroduktionsutbildning; yrkeshögskola, universitet och högskolor; privat yrkesutbildning; personalutbildning; och informellt lärande.

Slutsatsen är att svensk yrkesutbildning utmärks av en rad irrvägar. Det finns viktiga utmaningar, men också stora möjligheter. Trots satsningar av flera regeringar är det tydligt att yrkesutbildningen utgör ett underordnat system, präglat av kortsiktighet och konjunkturberoende satsningar, brist på tydlig progression och otydlighet kring icke-akademiska yrkeskvalifikationer. På många sätt prioriteras fortfarande teoretisk utbildning framför yrkesutbildning.

Det finns många utbildningsformer, men lite struktur. Det gäller såväl de offentligt finansierade och reglerade yrkesutbildningarna som systemet i sin helhet. Systemets utformning försvårar individers yrkesval och yrkeskarriär. Ogenomtänkta behörighets- och antagningskrav, i kombination med låg värdering av icke-akademiska kunskaper vid antagning samt begränsade möjligheter till validering av reell kompetens, skapar återvändsgränder och stängda dörrar. De kortsiktiga planeringsramarna, bristen på eftergymnasial yrkesutbildning och möjligheten till livslång yrkesutbildning och -specialisering bidrar ytterligare till att försvåra yrkesval och yrkeskarriär.

Särskilt allvarligt är att många yrkesutbildningar har otillräcklig arbetslivsanknytning, med alltför lite praktik och lärande på arbetsplats. Bristande engagemang från arbetslivet och motsträvighet från skolvärlden försvårar samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetsliv.

Yrkeskompetens – det som krävs för att utöva ett yrke – kan inte inhämtas enbart genom teoretiska studier, utan förutsätter en rad praktiska färdigheter och ett gott omdöme, vilka i huvudsak förvärvas genom arbetsplatsförlagt lärande. Därför behövs samverkan med arbetslivet, praktik och arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesutbildningar.

Avslutningsvis föreslås, baserat på den gjorda analysen, ett antal konkreta reformer för att tillvarata den utvecklingspotential som finns. Att en gemensam problembild är på väg att växa fram, tillsammans med en vilja att förändra, borde utgöra en bra grund för att stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet.

Karlson, N. & Ronquist, F. (2016). Yrkesutbildningens irrvägar – en systemanalys av svensk yrkesutbildning. Rapport nr 20, Yrke, kvalifikation, rörlighet. Ratio.


Liknande innehåll

Rätt att välja. Framtidens vård och omsorg
BokPublikation
Karlson, N. & Lundbäck, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Dialogos förlag

Sammanfattning

Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras.

I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande.

Ratio Working Paper No. 353: From free competition to fair competition on the European internal market
Working paperPublikation
Karlson, N., Herold, T. & Dalbard, K.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.

We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.

The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.

Den svenska modellens framtid
BokPublikation
Karlson, N., Stern, C. & Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i
Sammanfattning

Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?

I denna bok diskuteras vad aktuell forskning har att säga om dessa frågor. Den svenska modellen utvärderas utifrån fyra kriterier: konkurrenskraft, utvecklingskraft, kompetensförsörjning och ett inkluderande samhälle.

En slutsats är att den svenska arbetsmarknadsmodellen har betydande problem. Några av dem kommer inifrån modellen själv, medan andra kommer utifrån. Samtidigt har modellen stora fördelar som är väl värda att bevara och utveckla. Men för att hantera utmaningarna är reformer nödvändiga. För både arbetsmarknadens parter och politiker bör den långsiktiga ambitionen vara att stärka förmågan till kontinuerlig utveckling.

Boken kan beställas här.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578