Sök

Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys av svensk yrkesutbildning

PublikationRapporter
Filippa Ronquist, Företagandets villkor, Kompetens, Kompetens för tillväxt, Nils Karlson, Utbildning, Yrkeshögskoleutbildning, Yrkesutbildning
Yrkesutbildningens irrvägar
Ladda ner

Sammanfattning

Rapportens syfte är att göra en systemanalys av svensk yrkesutbildning, med fokus på följande frågeställningar:

Hur är yrkesutbildningssystemet utformat och finansierat?
Möjliggör och underlättar yrkesutbildningssystemet individers yrkesval och yrkeskarriär?
Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov?
Följande utbildningsformer ingår i analysen: gymnasieskola; kommunal vuxenutbildning; folkbildning; arbetsmarknadsutbildning; yrkesintroduktionsutbildning; yrkeshögskola, universitet och högskolor; privat yrkesutbildning; personalutbildning; och informellt lärande.

Slutsatsen är att svensk yrkesutbildning utmärks av en rad irrvägar. Det finns viktiga utmaningar, men också stora möjligheter. Trots satsningar av flera regeringar är det tydligt att yrkesutbildningen utgör ett underordnat system, präglat av kortsiktighet och konjunkturberoende satsningar, brist på tydlig progression och otydlighet kring icke-akademiska yrkeskvalifikationer. På många sätt prioriteras fortfarande teoretisk utbildning framför yrkesutbildning.

Det finns många utbildningsformer, men lite struktur. Det gäller såväl de offentligt finansierade och reglerade yrkesutbildningarna som systemet i sin helhet. Systemets utformning försvårar individers yrkesval och yrkeskarriär. Ogenomtänkta behörighets- och antagningskrav, i kombination med låg värdering av icke-akademiska kunskaper vid antagning samt begränsade möjligheter till validering av reell kompetens, skapar återvändsgränder och stängda dörrar. De kortsiktiga planeringsramarna, bristen på eftergymnasial yrkesutbildning och möjligheten till livslång yrkesutbildning och -specialisering bidrar ytterligare till att försvåra yrkesval och yrkeskarriär.

Särskilt allvarligt är att många yrkesutbildningar har otillräcklig arbetslivsanknytning, med alltför lite praktik och lärande på arbetsplats. Bristande engagemang från arbetslivet och motsträvighet från skolvärlden försvårar samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetsliv.

Yrkeskompetens – det som krävs för att utöva ett yrke – kan inte inhämtas enbart genom teoretiska studier, utan förutsätter en rad praktiska färdigheter och ett gott omdöme, vilka i huvudsak förvärvas genom arbetsplatsförlagt lärande. Därför behövs samverkan med arbetslivet, praktik och arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesutbildningar.

Avslutningsvis föreslås, baserat på den gjorda analysen, ett antal konkreta reformer för att tillvarata den utvecklingspotential som finns. Att en gemensam problembild är på väg att växa fram, tillsammans med en vilja att förändra, borde utgöra en bra grund för att stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet.

Karlson, N. & Ronquist, F. (2016). Yrkesutbildningens irrvägar – en systemanalys av svensk yrkesutbildning. Rapport nr 20, Yrke, kvalifikation, rörlighet. Ratio.

Baserat på innehåll

Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys av svensk yrkesutbildning
ReportsPublikation
Karlson, N., & Ronquist, F.
Publiceringsår

2016

Publicerat i

Yrke, kvalifikation, rörlighet

Sammanfattning

Rapportens syfte är att göra en systemanalys av svensk yrkesutbildning, med fokus på följande frågeställningar:

Hur är yrkesutbildningssystemet utformat och finansierat?
Möjliggör och underlättar yrkesutbildningssystemet individers yrkesval och yrkeskarriär?
Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov?
Följande utbildningsformer ingår i analysen: gymnasieskola; kommunal vuxenutbildning; folkbildning; arbetsmarknadsutbildning; yrkesintroduktionsutbildning; yrkeshögskola, universitet och högskolor; privat yrkesutbildning; personalutbildning; och informellt lärande.

Slutsatsen är att svensk yrkesutbildning utmärks av en rad irrvägar. Det finns viktiga utmaningar, men också stora möjligheter. Trots satsningar av flera regeringar är det tydligt att yrkesutbildningen utgör ett underordnat system, präglat av kortsiktighet och konjunkturberoende satsningar, brist på tydlig progression och otydlighet kring icke-akademiska yrkeskvalifikationer. På många sätt prioriteras fortfarande teoretisk utbildning framför yrkesutbildning.

Det finns många utbildningsformer, men lite struktur. Det gäller såväl de offentligt finansierade och reglerade yrkesutbildningarna som systemet i sin helhet. Systemets utformning försvårar individers yrkesval och yrkeskarriär. Ogenomtänkta behörighets- och antagningskrav, i kombination med låg värdering av icke-akademiska kunskaper vid antagning samt begränsade möjligheter till validering av reell kompetens, skapar återvändsgränder och stängda dörrar. De kortsiktiga planeringsramarna, bristen på eftergymnasial yrkesutbildning och möjligheten till livslång yrkesutbildning och -specialisering bidrar ytterligare till att försvåra yrkesval och yrkeskarriär.

Särskilt allvarligt är att många yrkesutbildningar har otillräcklig arbetslivsanknytning, med alltför lite praktik och lärande på arbetsplats. Bristande engagemang från arbetslivet och motsträvighet från skolvärlden försvårar samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetsliv.

Yrkeskompetens – det som krävs för att utöva ett yrke – kan inte inhämtas enbart genom teoretiska studier, utan förutsätter en rad praktiska färdigheter och ett gott omdöme, vilka i huvudsak förvärvas genom arbetsplatsförlagt lärande. Därför behövs samverkan med arbetslivet, praktik och arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesutbildningar.

Avslutningsvis föreslås, baserat på den gjorda analysen, ett antal konkreta reformer för att tillvarata den utvecklingspotential som finns. Att en gemensam problembild är på väg att växa fram, tillsammans med en vilja att förändra, borde utgöra en bra grund för att stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet.

Samhällsfarliga konflikter i en ny tid – utmaningar och reformbehov
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
I rapporten undersöks om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Är de ändamålsenliga i en värld där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer i komplexa system där varje enskild nod blir kritisk för systemets funktionalitet, och där samhällsviktig verksamhet lika gärna är privat som offentlig? En jämförelse görs med motsvarande regleringsmetoderna och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.

The Proportionality Principle in German and European Rules of Industrial Conflict
RapporterPublikation
Waas, B.
Publiceringsår

2019

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

This report deals with the significance of the principle of proportionality in the strike law of Germany and the EU. As far as German law is concerned, the legal basis and content of the principle of proportionality will first be outlined, and then the importance of the principle for labour law in general. The main issue, however, is the role played by the principle of proportionality in industrial action law. There the Federal Labour Court has meanwhile raised the principle to the central yardstick for the assessment of industrial action measures. The relevant decisions will be presented, but also the considerable criticism of these will not be concealed. Subsequently, EU law will come to the fore, whereby the legal basis, the content and the scope of application of the principle of proportionality will be dealt first. On that basis, the application of the principle in industrial action law will be examined. In that context, the focus will be in the decisions of the European Court of Justice in the cases Laval and Viking. The following section is then devoted to the comparison of German and European law. The author here demonstrates that there are considerable differences in the application of the principle of proportionality.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578