Ratio logo white

Ratio is an interdisciplinary research institute, with a research focus on the conditions of business and enterprise.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublicationsSeminarsPeople

Popular

News archive
Publications
Seminars
People
Start
About
Contact us
Labour market research
Competitiveness research
Climate and environmental research
Swedish flag iconPå svenska
PublicationArticle (without peer review)

Bråkmakaren

Abstract

Utdrag: Efter det att Paul Romer disputerade i nationalekonomi vid University of Chicago och Massachusetts Institute of Technology publicerade han två av de mest citerade artiklarna inom ämnet ekonomisk tillväxt. Tidigare forskning, framförallt av Robert Solow, hade visat att ekonomisk tillväxt beror på ökad produktivitet snarare än ökningar av mängden kapital eller mer arbete. Annorlunda uttryckt: vårt materiella välstånd beror på att vi arbetar smartare, inte hårdare. Problemet som kvarstod var att förklara varför produktiviteten ökar. Solow valde att helt enkelt bortse från frågan och lämna produktivitetsökningen som en oförklarad faktor i sin modell. Romer gav sig emellertid på uppgiften att förklara denna produktivitetsökning vilket gav upphov till de så kallade endogena modellerna och konstaterade då enkelt men briljant att idéer är annorlunda än vanligt kapital. Fysiskt kapital är begränsat på så sätt att två olika personer inte kan äta samma hamburgare samtidigt. Däremot är det fullt möjligt för samma två personer att båda kunna Pythagoras sats utan att det påverkar det andra.

Gustafsson, A. (2017). Bråkmakaren. Axess magasin, 8, 50–53.

Details

Author
Gustafsson, A.
Publication year
2017
Published in

Axess magasin


Similar content

Article (without peer review)

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.

Publication year

2021

Published in

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Abstract

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Book

Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige

Grafström, J. & Sandström, C.
Download

Publication year

2020

Published in

Ratio

Abstract

Går det att förena ekonomisk tillväxt med hållbar
utveckling? Den här boken beskriver hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i
Sverige har förändrats över tid.
Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt
1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018, konsumtionen av
el, vatten och energi har stått still vilket innebär att
ekonomin är nästan dubbelt så effektiv. Av de 26
luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990
har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det
skett mer än en halvering.

Article (without peer review)

Hur många jobb med jobbskatteavdraget?

Lundberg, J.

Publication year

2020

Published in

Ekonomisk Debatt

Abstract

Enligt ekonomisk teori kommer fler att vara villiga att arbeta ju större den finansiella vinsten av att arbeta är. I Sverige är deltagandeskatten över 80 procent för normala lönelägen, vilket innebär att staten får den allra största delen av värdet av att någon börjar arbeta. Empirisk forskning ger stöd för att högre deltagandeskatt leder till lägre sysselsättning, med starkare effekter för kvinnor med barn. Med hjälp av denna forskning kan man dra slutsatser om jobbskatteavdragets sysselsättningseffekt, som uppskattas till 94 000–180 000 personer.

Show more