Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad

PublicationReports
Arbetsmarknad, Erik Scheller, Hängavtal, Kollektivavtal

Abstract

Hängavtal är en central del av den svenska kollektivavtalsmodellen. I denna rapport sammanställs systematiskt deras utbredning på den svenska arbetsmarknaden. Genom bearbetning av två urvalsundersökning visas att hängavtal är relativt vanligare i mindre, men inte de allra minsta, företagen. Det finns en stor variation i dess utbredning mellan olika branscher men andelen företag med hängavtal är särskilt hög inom byggindustri, tillverkning samt hotell- och restaurang. Företag med hängavtal upplever i stort att deras avtal orsakar dem lika mycket problem eller ger dem lika mycket stöd som företag med reguljära kollektivavtal. Företag som både har hängavtal och reguljära kollektivavtal upplever att deras avtalssituation fungerar sämre. Kostnaden för ett mindre urval av hängavtalen jämförs med motsvarande reguljära kollektivavtal. Kostnaden för hängavtal är högre än kostnaden för reguljära kollektivavtal, men enbart om hänsyn inte tas till de medlemsavgifter i arbetsgivarorganisationer som följer med reguljära kollektivavtal. När hänsyn tas till dessa avgifter är hängavtal istället billigare. En slutsats är att dessa relativa kostnader bidrar till hängavtalens utbredning. En annan slutsats är att hängavtalen är relativt vanligare i branscher där fackförbund oftare använder konfliktvapen för att tvinga fram kollektivavtalsanslutning.

Scheller, E. (2018). Hängavtal – deras utbredning på svensk arbetsmarknad. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 2). Stockholm: Ratio.


Similar content

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2021

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
ReportsPublication
Karlson, N. & Björklund, M.
Publication year

2021

Published in

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Ratio Working Paper No. 341: Recruitment of scarce competences to rural regions: Policies to promote recruitment
Working paperPublication
Nyström, K.
Publication year

2020

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

This paper studies the perceived difficulty of recruiting scarce competences to rural regions. Furthermore, the role of policy in facilitating and enhancing recruitment to and better skills matching in rural regions is discussed. Based on a survey targeted to the business sections in Swedish municipalities, the results show that recruitment is perceived to be difficult in both rural and non-rural regions. However, recruitment problems in the public sector are more pronounced in rural municipalities. Nevertheless, recruitment to the public and business sectors are perceived to be equally difficult in rural regions. Both rural municipalities and non-rural municipalities state that the difficulty of recruiting the right skills results in a lack of skills matching and constitutes an obstacle to growth. Which policies can help remedy recruitment problems in rural regions? The pecuniary incentive of writing off student debt is perceived to be the most promising policy, but respondents also believe that non-pecuniary support such as relocation support for accompanying persons and tandem recruitment should be implemented to a greater extent. Finally, the need for flexibility and policies that can be adapted to the regional demand for labour are stressed. This regards for example the adaption of education programmes to local needs and rules and regulations.

Show more