Lockout, Strejk och Blockad

PublicationBook

Arbetsmarknad, Erik Moberg, Lönebildning, Strejk

Abstract

På den svenska arbetsmarknaden är lockouten, strejken och blockaden alla välkända konfliktvapen. Men hur verkar de? När används de och av vem? Vilka är vapnens avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med vapnens användning – för användaren, för motståndaren, för tredje man och för samhället i stort? Vilka är skillnaderna mellan konflikterna inom den privata och den offentliga sektorn? Hur skiljer skyddade respektive konkurrensutsatta sektorer sig åt? Hur används sympatiåtgärder? Och, inte minst, hur har konfliktvapnens relativa styrka förändrats sedan 1900-talets början och fram till våra dagar?

I Lockout, Strejk och Blockad genomför statsvetaren Erik Moberg en systematisk analys av dessa frågor. Han visar bland annat att strejkvapnets effektivitet förstärkts dramatiskt under den studerade hundraårsperioden. Särskilt gäller detta användandet av sympatiåtgärder. Han inför också en distinktion mellan vanliga avtalskonflikter och så kallade systemförsvarskonflikter. Huvudvapnet i de senare är blockaden – ett formidabelt vapen på den svenska arbetsmarknaden som ingen aktör i längden kan stå emot.

Erik Mobergs analys utgör en högaktuell pionjärinsats inom svensk samhällsforskning.

Moberg, E. (2006). Lockout, Strejk och Blockad: En strategisk analys av konfliktvapnen på den svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Ratio.

Erik Mobergs analys utgör en högaktuell pionjärinsats inom svensk samhällsforskning.

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market

Working paperPublication

Uddén Sonnegård, E.

Download

Publication year

2021

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Ratio Working Paper No. 341: Recruitment of scarce competences to rural regions: Policies to promote recruitment

Working paperPublication

Nyström, K.

Download

Publication year

2020

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

This paper studies the perceived difficulty of recruiting scarce competences to rural regions. Furthermore, the role of policy in facilitating and enhancing recruitment to and better skills matching in rural regions is discussed. Based on a survey targeted to the business sections in Swedish municipalities, the results show that recruitment is perceived to be difficult in both rural and non-rural regions. However, recruitment problems in the public sector are more pronounced in rural municipalities. Nevertheless, recruitment to the public and business sectors are perceived to be equally difficult in rural regions. Both rural municipalities and non-rural municipalities state that the difficulty of recruiting the right skills results in a lack of skills matching and constitutes an obstacle to growth. Which policies can help remedy recruitment problems in rural regions? The pecuniary incentive of writing off student debt is perceived to be the most promising policy, but respondents also believe that non-pecuniary support such as relocation support for accompanying persons and tandem recruitment should be implemented to a greater extent. Finally, the need for flexibility and policies that can be adapted to the regional demand for labour are stressed. This regards for example the adaption of education programmes to local needs and rules and regulations.

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet

ReportsPublication

Björklund, M. & Stern, C.

Download

Publication year

2020

Abstract

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Abstract

Similar content