YH-utbildades effekter på företagen

Det är väl belagt inom tillväxtforskningen att vägen till ökad effektivitet och innovationsförmåga i hög grad går via arbetskraftens kunskap och kompetens. En utgångspunkt är då att bättre utbildade och därmed mer kvalificerade arbetstagare lättare kan anpassa sig till nya villkor, och inte minst då ny teknik, samtidigt som de blir mer rörlig och lättare kan ta olika slags arbeten och arbetsuppgifter. Men vilken typ av utbildning och vilka slags erfarenheter har effekt?

I denna studie har vi undersökt hur yrkesutbildningen, särskilt yrkeshögskolans utbildningar (YH), bidrar till näringslivets och företagens produktivitet. En väsentlig skillnad mellan yrkeshögskolans utbildningar och andra jämförbara (yrkes)utbildningar är elementet av praktik som finns, alltså ”lärande i arbete”. Generellt sett skiljer sig YH från stora delar av den svenska utbildningsmodellen i och med att den är mycket närmare knuten till arbetslivet och har omfattande inslag av arbetsplatsförlagda moment och praktik.

I undersökningen har vi valt att jämföra effekterna av yrkesutbildning med akademisk utbildning vid universitet och högskola och gymnasieutbildning. Vi studerar om det finns skillnader i produktivitet i företag inom tillverkningsindustrin, förutom de allra minsta, under perioden 2001-2010. I den empiriska undersökningen jämförs produktiviteten hos anställda som har yrkesutbildning och en lämplig referensgrupp av andra anställda. Den modell vi använt oss av gav också möjlighet att undersöka effekterna av olika yrkesutbildningar vad gäller inriktning och längd.

Våra resultat visar att det finns omfattande skillnader i produktivitet mellan de som har YH-utbildning och kollegor som har en annan utbildningsbakgrund. Utbildningens längd påverkar den anställdes produktivitet och två- respektive treåriga utbildningar ger därför generellt sett större produktivitetseffekter än kortare utbildningar. Studiens huvudsakliga slutsats är att YH-utbildningar hävdar sig väl jämfört med högskoleingenjörsutbildningar. Resultaten indikerar att personer som genomgått en tvåårig YH/KY-utbildning är minst lika produktiva som sina högskoleutbildade kollegor, i synnerhet dem med två- och treåriga yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Resultaten går i linje med tidigare forskning på området som visat att YH-utbildade har ett bra arbetsmarknadsutfall och, rimligen, därmed också borde vara produktiva i sitt arbete. En möjlig förklaring till resultatet skulle kunna vara inslaget av praktik i utbildningen – minst en fjärdedel av en YH-utbildning ska bestå av LIA, vilket borde ge effekt. Företagens medverkan i utbildningarnas utformning spelar troligtvis också in. Flera andra forskningsresultat på senare tid indikerar att företagens medverkan stärker relevansen och kvaliteten på utbildningarna, vilket på sikt också borde ge positiva ekonomiska effekter.

Herrström, S., Malm Lindberg, H., & Persson K. (2016). YH-utbildades effekter på företagen. (Kompetens för tillväxt, rapport nr 24). Stockholm: Ratio.