Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege - Ratio

PublicationReports

Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege

Abstract

Teknikcollege en bättre modell för en ny yrkesutbildning än lärlingsutbildning. Det konstaterar Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola, som i rapporten sammanfattar de förändringar som arbetslivet genomgår och de krav som en modern yrkesutbildning måste leva upp till.

Det finns ett växande missnöje med yrkesutbildningarna, som fortsätter att förlora attraktionskraft från såväl elevernas sida som företagens, konstaterar Jonas Olofsson.

– Teknikcollege är en bra modell för en ny yrkesutbildning inom gymnasieskolan, där arbetsmarknadens parter samverkar tillsammans med företag och skolor. Det talar för både uthållighet och utvecklingsförmåga. Denna modell, som växer fram underifrån, tillgodoser behovet av framtida kompetens med andra kvalifikationskrav, kombinerat med arbetsplatsförlagt lärande, bättre än andra alternativ, säger Jonas Olofsson.

Parterna tar i Teknikcollege gemensamt ansvar för innehållet i utbildning, som utformas tillsammans med utbildningsanordnarna och företagen. I vissa fall är företagen också utbildningsanordnare. Även synen på färdigutbildning måste förändras från att ensidigt fokusera på arbetsfärdigheter till bredare social förmågor. Framför allt behövs starkare inslag av kvalificerat arbetsplatsförlagt lärande.

Att Teknikcollege-modellen är efterfrågestyrd gör lärandet utvecklingsinriktat snarare än anpassningsinriktat. Arbetslivets förutsättningar är starkt förändrade och en framtida yrkesutbildning måste motsvara andra kvalifikationskrav. Medarbetarna måste vara mer flexibla och mångfaldigt kompetenta. En modern yrkesutbildning måste omfatta allmänna ämneskunskaper, odla förmågan till kritiskt tänkande, problemlösning, kommunikation och samarbete. Därför är det viktigt att parter och företag är med i utformningen av programmen.

Olofsson, J. (2015). Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege. Kompetens för tillväxt, rapport nr 18. Stockholm: Ratio.

Similar content

Article (with peer review)

The openness of open innovation in ecosystems

Öberg, C., & Alexander, A.

Publication year

2019

Published in

Journal of Innovation & Knowledge

Abstract

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Article (with peer review)

A revised perspective on innovation policy for renewal of mature economies – Historical evidence from finance and telecommunications in Sweden 1980–1990

Eriksson, K., Ernkvist, M., Laurell, C., Moodysson, J., Nykvist, R. & Sandström, C.

Publication year

2019

Published in

Technological Forecasting and Social Change

Abstract

What is the role of innovation policy for accomplishing renewal of mature industries in Western economies? Drawing upon an unusually rich dataset spanning 9752 digitized archival documents, we categorize and code decisions taken by policymakers on several levels while also mapping and quantifying the strategic activities of both entrant firms and incumbent monopolists over a decade. Our data concerns two empirical cases from Sweden during the time period 1980–1990: the financial sector and the telecommunications sector. In both industries, a combination of technological and institutional upheaval came into motion during this time period which in turn fueled the revitalization of the Swedish economy in the subsequent decades. Our findings show that Swedish policymakers in both cases consistently acted in order to promote the emergence of more competition and de novo entrant firms at the expense of established monopolies. The paper quantifies and documents this process while also highlighting several enabling conditions. In conclusion, the results indicate that successful innovation policy in mature economies is largely a matter of strategically dealing with resourceful vested interest groups, alignment of expectations, and removing resistance to industrial renewal.

Article (with peer review)

Municipally Owned Enterprises as Danger Zones for Corruption? How Politicians Having Feet in Two Camps May Undermine Conditions for Accountability

Bergh, A., Erlingsson, G., Gustafsson, A. & Wittberg, E.

Publication year

2019

Published in

Public Integrity

Abstract

The market-inspired reforms of New Public Management have been particularly pronounced in Swedish local government. Notably, municipally owned enterprises (MOEs) have rapidly grown in numbers. Principal-agent theory gives rise to the hypothesis that the massive introduction of MOEs has impacted negatively on the conditions for accountability in Swedish local government. To study this, social network analysis was employed in mapping networks for 223 MOEs in 11 strategically chosen municipalities, covering a total of 732 politicians. The analysis reveals substantial overlaps between principals (representatives of the ultimate stakeholders, citizens) and agents (the boards of the MOEs). Hence, corporatization of public services seems to imply worrisome entanglements between the politicians who are set to steer, govern, and oversee MOEs on the one hand, and the board members of MOEs on the other. The increasing numbers of MOEs may therefore have adverse effects on accountability in important and growing parts of Swedish local government.