Halvarsson, D., Daunfeldt, S-V. & Gustavsson Tingvall, P. (2014). Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag – en kontrafaktisk effektutvärdering. Rapport 2014:16. Tillväxtanalys.
Tillväxtanalys har utvärderat Vinnovas “Vinn Nu och Forska och Väx”-program mellan 2006 och 2010. Företagens utveckling har följts, under och upp till 5 år efter stöd, och där indikerar analyserna få statistiskt säkerställda positiva effekter av stöden.
Syftet med föreliggande rapport är dels fortsätta diskussionen kring de metodproblem som finns vid analyser och utvärderingar av selektiva företagsstöd, dels med hjälp av databasen och nya ekonometriska metoder genomföra en kontrafaktisk utvärdering av två program (VINN NU och Forska & Väx) och som utvecklats av Vinnova för att stimulera innovationsdriven tillväxt i små och medelstora
företag. Ett mål med studien är att förbättra kunskaperna kring den komplexa dynamik som kännetecknar innovation och entreprenörskap samt stimulera till diskussion om och under vilka förutsättningar olika typer av selektiva företagsstöd kan leda till innovationer och tillväxt.
I rapporten genomförs en statistisk analys av företagsstödens effekter på antal anställda, produktivitet, omsättning samt andelen arbetstagare med högre utbildning. Resultaten visar på mycket begränsade statistiskt säkerställda positiva effekter på dessa målvariabler under den tidsperiod (2006–2010) som analyserats. I rapporten och diskussioner med Vinnova har olika tänkbara orsaker diskuterats. Är den studerade tidsperioden för kort för att spåra påtagliga tillväxteffekter? Är storleken på stöden för små eller saknas kritisk massa för att uppnå statens intentioner att främja innovation och tillväxt? Vilka metodologiska begränsningar finns i en kontrafaktisk analys av de komplexa processer i företag som leder till teknisk utveckling och introduktion av nya produkter och tjänster på marknaden? Vilken roll kan selektiva instrument spela i närings- och innovationspolitiken?
Halvarsson, D., Daunfeldt, S-V. & Gustavsson Tingvall, P.
2014
Tillväxtanalys
2025
Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)
This study investigates the relationship between the urban wage premium and employer concentration using Swedish full population employer-employee data. Departing from an AKM modeling framework to distinguish worker from firm specific heterogeneity – a measure of rent-sharing – we then measure the urban wage premium using differences in the estimated firm fixed effects at the level of local industries, nested within local labor markets. Our results suggest that labor market employer concentration, as calculated using the Hirschman-Herfindahl index and a leave-one-out instrumental variable design, can account for a significant share of the estimated urban wage premium (UWP). Addressing city-level wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that while the UWP pertains to all income segments, it is largest for top-income levels (above the 90th percentile), and within this segment employer concentration also has the largest explanatory power. Thus, while being an important explanatory factor for all percentiles of the local income distribution, a relatively lower employer concentration within larger cities, and vice versa, higher concentration within smaller cities, primarily help explain the variance of top wages within these cities/labor markets.
2024
Ratio Working paper series.
The migration of highly skilled labor has received increasing attention due to its role in fostering innovation and productivity. This study explores the impact of foreign experts on the productivity of Swedish companies. Utilizing a difference-in-difference model with comprehensive register data from 1996 to 2015, the analysis reveals that Swedish companies hiring foreign experts experience a significant productivity increase of 6 to 11 percent within two to three years post-hiring. This effect is particularly pronounced in small and medium-sized enterprises and is slightly enhanced when excluding returning Swedish-born experts. Additionally, the study finds that both labor and capital productivity rise, along with a modest increase in wage incomes for other employees, estimated at 1.5 to 2 percent. However, the wage effects are less robust compared to productivity impacts. The findings underscore the importance of attracting foreign talent to bolster productivity. This research fills a crucial gap in the literature by focusing on the specific effects of foreign experts on total factor productivity in a small, knowledge-oriented economy like Sweden’s.
2024
Applied Economics Letters, 1-5.
In this note we study how the share of workers in a corporation located in a high gender wage gap country impacts the wage gap in their home country operations. Our findings support the hypothesis that firms with strong intra-firm linkages to a high gender wage gap country also display a relatively large gender wage gap at home.
