Granskning av det rödgröna budgetförslaget
Abstract
I denna rapport granskar vi den gemensamma motion som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade den 3 maj 2010, ”Ny färdriktning – Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige”. Vi har valt att fokusera granskningen på jobb, ekonomisk tillväxt, samt oppositionens fördelningspolitiska analys, men kommenterar även andra delar av förslagen.
Eftersom oppositionen accepterar merparten av de skattesänkningar som genomförts sedan 2006 är det omotiverat att beskriva oppositionens förslag som en skattechock. Mycket tyder däremot på att oppositionens budget är underfinansierad. Flera av de skattebaser som är tänkta att generera intäkter är känsliga för skattehöjningar och därför osäkra som intäktskällor. Framför allt gäller detta miljöskatterna. Syftet med miljös katter är att skapa beteendeförändringar som hejdar miljöförstörande verksamheter. Om politiken lyckas kommer skatteintäkterna att sjunka. Ett annat exempel är de hushållsnäratjänsterna som oppositionen räknar med ska finnas kvar i oförändrad omfattning efter RUT-avdragets avskaffande.
Den höjda ersättningen i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen bidrar också till en underfinansiering. Förslaget kan väntas leda till att fler personer kommer att nyttja dessa ersättningar, vilket medför ökade statsfinansiella kostnader. Någon diskussion av sådana beteendeförändringar finns dock inte i budgeten. Därmed underskattar oppositionen de utgiftsökningar som deras politik medför.
Generösare socialförsäkringar, skattesänkningar till grupper som inte arbetar och förslag om bostadsbidrag skapar tröskeleffekter som innebär att det blir mindre lönsamt att arbeta. Forskning visar att sådana effekter försämrar ekonomins funktionssätt och i synnerhet gör det svårt att öka sysselsättningen.
De senaste två åren har jobb framför allt försvunnit från tillverkningsindustrin. Eftersom denna utveckling förmodligen är ett utslag av en pågående strukturomvandling är oppositionens satsning på utbildning rätt tänkt i grunden. Erfarenheter från liknandesatsningar på 1990-talet kunde dock ha beaktats i större utsträckning. Av flera skäl måste Sverige på sikt sänka arbetslösheten genom nya jobb i privat sektor.
Oppositionen förslår mer pengar till kommunerna i syfte att få fler anställda inom välfärdstjänsterna. Aktuell forskning baserad på svenska erfarenheter talar dock emot att höjda statsbidrag får denna effekt.
Budgetförslagets analys av politikens fördelningsprofil är något bristfällig. Fördelningsprofilen presenteras i ett stapeldiagram som tycks visa att alla utom de tioprocent rikaste vinner på oppositionens politik. En närmare granskning av den underliggande statistiken visar emellertid att denna slutsats inte stämmer utan antingen är ett uttryck för slarviga beräkningar eller en medveten feltolkning.
Bergh, A. & Jordahl, H. (2010). Granskning av det rödgröna budgetförslaget. Fores Policy Paper 2010:3.