Konflikt, konkurrens och korporativa karteller
Lindberg, H. (2006). Konflikt, konkurrens och korporativa karteller – Nya konfliktmönster och konfliktdimensioner på svensk arbetsmarknad 1993-2005. Staten och arbetsmarknaden, rapport 4.
Lindberg, H. (2006). Konflikt, konkurrens och korporativa karteller – Nya konfliktmönster och konfliktdimensioner på svensk arbetsmarknad 1993-2005. Staten och arbetsmarknaden, rapport 4.
Denna rapport är skriven inom arbetsmarknadsprojektet vid Ratio: Staten och arbetsmarknaden – om konfliktregler och utvecklingskraft. En utgångspunkt för hela arbetsmarknadsprojektet är att analysera konfliktreglernas betydelse för och effekter på svensk lönebildning, tillväxt och utvecklingskraft. För att åstadkomma detta har denna kartläggning av konflikter på svensk arbetsmarknad mellan 1993 och 2005 genomförts. Målsättningen är att få ökad kunskap om trender och mönster på svensk arbetsmarknad när det gäller såväl utbrutna stridsåtgärder som varsel, dvs. formella hot om stridsåtgärder. Undersökningen illustrerar bland annat den branschvisa fördelningen av konflikterna, vilka stridsåtgärder som är mest frekvent förekommande, vilken typ av frågor som står i centrum för konflikterna samt vilka trender som finns i konfliktfrekvensen. Denna rapport syftar till att ta ett helhetsgrepp på konflikterna på arbetsmarknaden under 1990-talet och framledes.
Lindberg, H.
2006
Staten och arbetsmarknaden
2021
Ratio Working Paper
The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.
2020
Ratio Working Paper
This paper studies the perceived difficulty of recruiting scarce competences to rural regions. Furthermore, the role of policy in facilitating and enhancing recruitment to and better skills matching in rural regions is discussed. Based on a survey targeted to the business sections in Swedish municipalities, the results show that recruitment is perceived to be difficult in both rural and non-rural regions. However, recruitment problems in the public sector are more pronounced in rural municipalities. Nevertheless, recruitment to the public and business sectors are perceived to be equally difficult in rural regions. Both rural municipalities and non-rural municipalities state that the difficulty of recruiting the right skills results in a lack of skills matching and constitutes an obstacle to growth. Which policies can help remedy recruitment problems in rural regions? The pecuniary incentive of writing off student debt is perceived to be the most promising policy, but respondents also believe that non-pecuniary support such as relocation support for accompanying persons and tandem recruitment should be implemented to a greater extent. Finally, the need for flexibility and policies that can be adapted to the regional demand for labour are stressed. This regards for example the adaption of education programmes to local needs and rules and regulations.
2020
Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.