Search

Political preferences for redistribution in Sweden

PublicationArticle (with peer review)
Företagandets villkor, Jacob Lundberg, Ojämlikhet, Skattepolitik, Skatter, Spencer Bastani

Abstract

We examine preferences for redistribution inherent in Swedish tax policy during 1971–2012 using the inverse optimal tax approach. The income distribution is carefully characterized with the help of administrative register data, and we employ behavioral elasticities reflecting the perceived distortionary effects of taxation. The revealed social welfare weights are high for non-workers, small for low-income earners, and hump-shaped around the median. At the top, they are always negative, especially so during the high-tax years of the 1970s and ’80s. The weights on non-workers increased sharply in the 1970s, fell drastically in the late ’80s and early ’90s, and have since then increased.

Bastani, S., & Lundberg, J. (2017). Political preferences for redistribution in Sweden. Journal of Economic Inequality, 15(4), 345–367. DOI: 10.1007/s10888-017-9368-4


Similar content

Taxes, benefits and labour force participation: A survey of the quasi-experimental literature
Article (with peer review)Publication
Lundberg, J. & Norell, J.
Publication year

2020

Abstract

Abstract
We review the literature that uses quasi-experimental methods to estimate the elasticity of labour force participation with respect to the financial gain from work. We find a wide range of elasticities, with an average of 0.36. 27 out of 35 papers find elasticities larger than 0.1, providing strong evidence that individuals respond to incentives on the extensive margin labour supply. Elasticities are larger for women, and have declined over time.

Hur många jobb med jobbskatteavdraget?
Article (without peer review)Publication
Lundberg, J.
Publication year

2020

Published in
Abstract

Enligt ekonomisk teori kommer fler att vara villiga att arbeta ju större den finansiella vinsten av att arbeta är. I Sverige är deltagandeskatten över 80 procent för normala lönelägen, vilket innebär att staten får den allra största delen av värdet av att någon börjar arbeta. Empirisk forskning ger stöd för att högre deltagandeskatt leder till lägre sysselsättning, med starkare effekter för kvinnor med barn. Med hjälp av denna forskning kan man dra slutsatser om jobbskatteavdragets sysselsättningseffekt, som uppskattas till 94 000–180 000 personer.

En dynamisk arbetsmarknad
BookPublication
Stern, L.
Publication year

2019

Published in
Abstract

Hur påverkas svensk arbetsmarknad av teknikutveckling, tjänstefiering, entreprenörskap och immigration? Hur väl förmår de institutionella villkoren i form av lagar, regler och skatter att hänga med?

Detta är temat för forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter ändamålsenliga villkor för medarbetare och arbetsgivare i syfte att uppmuntra utveckling, jobbskapande och tillväxt. I en föränderlig värld behöver dessa villkor utvecklas och förbättras.

Femton forskare i ekonomisk historia, företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap analyserar de viktigaste omvärldsförändringarna och de lagar, regler och skatter som påverkar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Studierna bygger på empiriska undersökningar och forskningssammanställningar, och syftet är att bidra till en välgrundad diskussion om framtiden för svensk arbetsmarknad.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578