Tillväxtföretagandets skatteutmaningar
Elmoznino Lufer, M. (2016). Tillväxtföretagandets skatteutmaningar. Stockholm: Ratio.
Elmoznino Lufer, M. (2016). Tillväxtföretagandets skatteutmaningar. Stockholm: Ratio.
Sveriges framtid är beroende av villkoren för att starta, driva och expandera företag. Av särskild betydelse är de tillväxtföretag som står för en oproportionerligt stor del av tillväxten, innovationerna och jobbskapandet.
I denna studie undersöks dessa företags skatteutmaningar, med särskilt fokus på skatters effekter på företagens finansiering och rekrytering av kritisk kompetens. Undersökningen baseras på djupintervjuer av elva unga företag inom IT-, konsult- och tjänstesektorerna. Slutsatsen är att en rad olika skatteregler skapar stora problem för denna typ av företag.
Finansiering av verksamheten de första åren är den stora utmaningen. Flertalet av de intervjuade företagen har en stor brist på resurser, många av grundarna jobbar gratis den första tiden och har andra arbeten vid sidan om för att klara finansieringen. Egna besparingar är den helt avgörande finansieringsformen.
Utan ett eget sparat kapital kan inte affärsidéer utvecklas, personal rekryteras eller externt kapital erhållas. Följaktligen är skatter på inkomster och sparande centrala för tillväxtföretagandets möjligheter. Bristen på finansiering under företagens första kritiska år gör även att utformningen av 3:12-regeln, bolagsskatten och kapitalskatter blir mycket viktiga för företagens överlevnad och tillväxtmöjligheter.
Bland externa finansiärer är privata affärsänglar viktigast, vilket förstärker samma slutsats. Lån från Almi kan ha betydelse som en första typ av extern finansiering, men är oftast inte tillräcklig för att kunna expandera. Banklån är nästan omöjligt att få för dessa företag.
Skatteregler har även stor betydelse när det gäller möjligheterna att rekrytera kritisk kompetens. Olika typer av löneskatter och sociala avgifter, även på unga, gör det dyrt att anställa. Lika viktigt är dock att bristen på en fungerande beskattning på personaloptioner gör det svårt eller omöjligt att rekrytera nyckelmedarbetare som tidigare haft en hög lön och en trygg anställning.
Beslutsfattare som är intresserade av att öka nya företags tillväxtmöjligheter bör inrikta sig på reformer som underlättar för privatpersoner att bygga upp egna besparingar som investeras i företagande, samt även reformer för att minska risken och skattesatserna förknippade med externa investeringar. En bred reform av skattereglerna för personaloptioner är också önskvärd.
Elmoznino Lufer, M.
2016
Tillväxtföretagandets skatteutmaningar
2024
Small Business Economics, 62(2), 775-806
The dominant ‘sand in the wheels’ view holds that entrepreneurship is strongly inhibited by corruption. Challenging this, the ‘grease the wheels’ view maintains that corruption might increase entrepreneurship in highly regulated economies. We extend the basic predictions of these theories by examining entrepreneurs’ start-up decisions, as well as their location choices, in a seemingly low-corruption environment: Swedish municipalities. Combining a validated index of corruption perceptions in local government with population data on new entrepreneurs, nested logit models reveal that even in a low-corruption setting such as Sweden, perceptions of corruption can deter latent entrepreneurs. We also find that a minority of entrepreneurs relocate from their home municipalities to establish their start-ups elsewhere. Surprisingly and contrary to expectations, these relocating entrepreneurs often relocate from relatively low-corruption municipalities to others that are more corrupt. Implications for future research and public policy are discussed.
2024
In Moonshots and the New Industrial Policy (pp. 125–143). Springer.
This chapter reviews theoretical rationales for mission-oriented innovation policy and provides an empirical overview of extant 28 papers and 49 cases on the topic. We synthetize varieties of mission formulations, actors involved, and characteristics of missions described as more or less failed or successful. Fifty-nine percent of the studied missions are still ongoing, 33 percent are considered successful, and 8 percent as failures. Sixty-seven percent of the studied missions have taken place in Europe, 24 percent in North America, and 8 percent in Asia. The majority of innovation projects referred to as missions do not fulfill the criteria defined by the OECD. Results suggest that missions related to technological or agricultural innovations are more often successful than broader types of missions aimed at social or ecological challenges. Challenges regarding the governance and evaluation of missions remain unresolved in the literature. We find no case that contains a cost-benefit analysis or takes opportunity cost into account.
2024
Foundations and Trends® in Entrepreneurship, 19(8), 664-772.
While considerable efforts have been made to conceptualize and outline the theoretical and normative logic of mission-oriented innovation policies and the role of the entrepreneurial state, there is a stark lack of empirical studies concerning how missions are designed and executed, and when they may work or do not. This monograph reviews theoretical rationales for mission-oriented innovation policy and provides an empirical overview of 30 articles which together cover 51 concluded or ongoing missions from around the world. We synthetize varieties of mission formulations, actors involved, and analyze characteristics of missions described as more or less failed or successful. Among the projects analyzed, many do not fulfill common definitions of “innovation missions.” Missions related to technological or agricultural innovations seem more often successful than broader types of missions aimed at social or ecological challenges, and challenges in the governance and evaluation of missions remain unresolved in the literature. None of the mission cases contain a cost-benefit analysis or takes opportunity cost into consideration.