Search

1980-talets avreglering – en kort paus mellan beredskapsplaner och EU

PublicationBook chapter
Avreglering, EU, Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Subventioner

Abstract

Svenska kockar blir tevekändisar och gör internationell succé samtidigt som bönderna blir allt färre. Konsumenterna ställer allt högre – och mer högljudda – krav på att maten ska vara klimatsmart och miljövänlig, och att djuren i produktionen ska ha det bra. Samtidigt styr priset i hög grad våra köpbeslut och allt färre känner till var maten de äter kommer ifrån. Matlandet Sverige är alliansregeringens mest lyckade pr-satsning, men bakom talet om småskaligt och närproducerat håller svenskt jordbruk på att monteras ner. Parallellt med att världens efterfrågan på mat och resurser exploderar i takt med en växande medelklass förbereder sig den siste mjölkbonden på att släcka ljuset i ladugården 2020. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Hur kunde det bli så här? Och hur kunde svenskt jordbruk bli en politisk icke-fråga? Frågorna besvaras i boken av Göran Persson, Christel Benfalk, Lennart Båge, Henrik Lindberg, Helena Jonsson, Gun Rundquist, Roger Tiefensee, Harald Svensson, Matilda Ernkrans, Stefan de Vylder, Bengt-Anders Johansson, Kew Nordqvist, Jonas Carlberg och Christer Isaksson, som också är redaktör för boken.

Lindberg, H. (2012). “1980-talets avreglering – en kort paus mellan beredskapsplaner och EU.” In Isaksson, C. (Eds.), Maten och makten: hur ska den nya världen mättas? Stockholm: Ekerlids Förlag.


Similar content

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2021

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad
ReportsPublication
Karlson, N. & Herold, T.
Publication year

2021

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

Denna studie har som syfte att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, och om detta har skett på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi har empiriskt undersökt förändringen genom en kvantitativ kartläggning av närmare 14 000 offentliga handlingar från EU:s centrala institutioner under de senaste 50 åren, nämligen år 1970 till 2019.
Vår slutsats är att den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma politik inom EU har förskjutits från fri konkurrens och en öppen marknadsekonomi till ”sund konkurrens” i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, eller jämlik spelplan, i officiella EU-dokument som fördrag, rättsakter från EU-institutionerna, förberedande dokument som rör EU-direktiv och rekommendationer däribland motioner och resolutioner, rättspraxis med mera.
Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet. EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av den beskrivna utvecklingen.
Detta medför en risk för att den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft kommer att försvagas. Förändringen innebär även en centralisering av beslut till EU-nivå på medlemsstaternas bekostnad.

Nyckelord: Europeiska unionen, EU, fri konkurrens, sund konkurrens, rättvis konkurrens, jämlik spelplan

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578