Similar content

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2021

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad
ReportsPublication
Karlson, N. & Herold, T.
Publication year

2021

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

Denna studie har som syfte att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, och om detta har skett på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi har empiriskt undersökt förändringen genom en kvantitativ kartläggning av närmare 14 000 offentliga handlingar från EU:s centrala institutioner under de senaste 50 åren, nämligen år 1970 till 2019.
Vår slutsats är att den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma politik inom EU har förskjutits från fri konkurrens och en öppen marknadsekonomi till ”sund konkurrens” i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, eller jämlik spelplan, i officiella EU-dokument som fördrag, rättsakter från EU-institutionerna, förberedande dokument som rör EU-direktiv och rekommendationer däribland motioner och resolutioner, rättspraxis med mera.
Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet. EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av den beskrivna utvecklingen.
Detta medför en risk för att den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft kommer att försvagas. Förändringen innebär även en centralisering av beslut till EU-nivå på medlemsstaternas bekostnad.

Nyckelord: Europeiska unionen, EU, fri konkurrens, sund konkurrens, rättvis konkurrens, jämlik spelplan

EU:s förändrade utstationeringsdirektiv– Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
ReportsPublication
Karlson, N.
Publication year

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

I denna rapport analyseras utstationeringsdirektivets utveckling och 2018 års förändring. Leder förändringen till att den inre marknaden stärks genom ett ökat social skydd eller utgör den en förtäckt form av protektionism? Utstationering handlar om villkoren för arbetstagare som tillfälligt levererar en tjänst i en annan medlemsstat än i den där de är anställda.

Den tidigare formuleringen om minimilön i direktivets hårda kärna ersätts med ett vidare ersättningsbegrepp. Konsekvenserna beror i hög grad på hur detta ersättningsbegrepp tolkas: som ersättningar på miniminivå, vilket direktivtexten indikerar, eller som ”lika lön för lika arbete”.

Ett huvudproblem med den senare tolkningen, vilken exempelvis den svenska regeringen retoriskt förespråkat, är att detta i praktiken är svårt att tillämpa och riskerar att leda till godtycklig diskriminering och till processuell orättvisa för utländska tjänsteleverantörer. Särskilt problematiskt kan detta bli i länder som Sverige, där löner och andra villkor bestäms genom icke-allmängiltiga kollektivavtal.

Tolkat som ersättning till minimivillkor kan förändringen förvisso bedömas som proportionerlig, men blir inte heller då enkel att tillämpa, då Arbetsmiljöverkets information till utländska tjänsteföretag redan i dag är bristfällig.

Förändringen kan därför, oavsett hur den tolkas, inte sägas vara nödvändig eller effektiv för att uppnå ett socialt skydd för utstationerade löntagare. Redan i dag ligger svenska minimilöner långt över de villor som gäller i länder de utstationerade löntagarna vanligtvis kommer ifrån. Risken är därför att tillämpningen fungerar som en form av förtäckt protektionism.

Det förändrade utstationeringsdirektivet kan även påverka den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt då en enskild myndighet, och i förlängningen även EU-domstolen, kan komma tolka och i praktiken närmast allmängiltigförklara svenska kollektivavtal.

Show more