Den svenska yrkesutbildningsmodellen – dess etablering, sentida förändring och framtida utmaningar

PublicationReports
Arbetsliv, Arbetsmarknad, Arbetsplatsförlagt lärande, Jonas Olofsson, Kompetens, Kompetens för tillväxt, Kompetensförsörjning, Lärlingsutbildning, Rekrytering, Svenska modellen

Jonas Olofsson (2013)

Rapporten beskriver översiktligt utveckling för den grundläggande yrkesutbildningen i Sverige. Yrkesutbildningens utveckling kan ses i ljuset av generella utvecklingsmönster inom välfärdspolitiken och den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Yrkesutbildningen har under senare år präglats av en nyorientering, även om det ännu sker inom de ramar som skapades genom reformerna under decennierna efter andra världskriget. Rapporten behandlar frågan om vilka utmaningar yrkesutbildningarna står inför och vilka fortsatta förändringar som kan bli nödvändiga för att de ska kunna bidra till företagens kompetensförsörjning lika väl som till enskilda individers behov av lärande och självförverkligande i arbetslivet.

Att de stora industriföretagen står för en mindre och minskande del av sysselsättningen talar för att näringslivet behöver ett än starkare stöd för att utveckla strukturer och rutiner för lärande på arbetsplatser. Det behövs mer samverkan mellan branscher och mellan enskilda företag på lokal och regional nivå. För att underlätta ungas övergångar, förkorta övergångsfasen och undvika felval behöver studie- och yrkesvägledningsfunktionerna förstärkas i skolorna från grundskolan och uppåt. Konsekvenserna av olika utbildningsval måste bli tydliga för ungdomar redan i ung ålder.


Similar content

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2021

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Ratio Working Paper No. 341: Recruitment of scarce competences to rural regions: Policies to promote recruitment
Working paperPublication
Nyström, K.
Publication year

2020

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

This paper studies the perceived difficulty of recruiting scarce competences to rural regions. Furthermore, the role of policy in facilitating and enhancing recruitment to and better skills matching in rural regions is discussed. Based on a survey targeted to the business sections in Swedish municipalities, the results show that recruitment is perceived to be difficult in both rural and non-rural regions. However, recruitment problems in the public sector are more pronounced in rural municipalities. Nevertheless, recruitment to the public and business sectors are perceived to be equally difficult in rural regions. Both rural municipalities and non-rural municipalities state that the difficulty of recruiting the right skills results in a lack of skills matching and constitutes an obstacle to growth. Which policies can help remedy recruitment problems in rural regions? The pecuniary incentive of writing off student debt is perceived to be the most promising policy, but respondents also believe that non-pecuniary support such as relocation support for accompanying persons and tandem recruitment should be implemented to a greater extent. Finally, the need for flexibility and policies that can be adapted to the regional demand for labour are stressed. This regards for example the adaption of education programmes to local needs and rules and regulations.

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet
ReportsPublication
Björklund, M. & Stern, C.
Publication year

2020

Abstract

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Show more