Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden

PublicationArticle (with peer review)
Aktiebolag, Hanna Almlöf, Hanna Kristiansson, Juridik

Abstract

Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.

Almlöf, H. & Kristiansson, K. (2019). Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. Svensk Juristtidning.


Similar content

A Regulation and Transaction Cost Perspective on the Design of Corporate Law
Article (with peer review)Publication
Bjuggren, P-O. & Almlöf, H.
Publication year

2019

Abstract

For the corporate business model to be successful, it is important to align the interests of those who control and finance the firm. Corporate law has here an important task to fulfill. It offers a legal framework that can facilitate parties to conclude mutually preferable agreements at low transaction costs. The purpose of this paper is to show how to design corporate law to fulfill this task and apply this knowledge to a Swedish case. A two-dimension model that simultaneously considers both the regulation intensity and the level of default of corporate law is presented. The earlier literature treats these dimensions separately. By adding a transaction cost perspective to our model, we assess different regulatory techniques and examine how the Swedish legislation can be amended to help corporations by offering a standard contract that lowers the transaction costs of contracting. This can be achieved if default rules or standards of opt-out character are combined with other regulatory techniques with lower transaction costs such as opt-in alternatives and menus. We also show how our model can be used in other studies as a tool to analyze the design of legal rules.

EU:s förändrade utstationeringsdirektiv– Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
ReportsPublication
Karlson, N.
Publication year

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

I denna rapport analyseras utstationeringsdirektivets utveckling och 2018 års förändring. Leder förändringen till att den inre marknaden stärks genom ett ökat social skydd eller utgör den en förtäckt form av protektionism? Utstationering handlar om villkoren för arbetstagare som tillfälligt levererar en tjänst i en annan medlemsstat än i den där de är anställda.

Den tidigare formuleringen om minimilön i direktivets hårda kärna ersätts med ett vidare ersättningsbegrepp. Konsekvenserna beror i hög grad på hur detta ersättningsbegrepp tolkas: som ersättningar på miniminivå, vilket direktivtexten indikerar, eller som ”lika lön för lika arbete”.

Ett huvudproblem med den senare tolkningen, vilken exempelvis den svenska regeringen retoriskt förespråkat, är att detta i praktiken är svårt att tillämpa och riskerar att leda till godtycklig diskriminering och till processuell orättvisa för utländska tjänsteleverantörer. Särskilt problematiskt kan detta bli i länder som Sverige, där löner och andra villkor bestäms genom icke-allmängiltiga kollektivavtal.

Tolkat som ersättning till minimivillkor kan förändringen förvisso bedömas som proportionerlig, men blir inte heller då enkel att tillämpa, då Arbetsmiljöverkets information till utländska tjänsteföretag redan i dag är bristfällig.

Förändringen kan därför, oavsett hur den tolkas, inte sägas vara nödvändig eller effektiv för att uppnå ett socialt skydd för utstationerade löntagare. Redan i dag ligger svenska minimilöner långt över de villor som gäller i länder de utstationerade löntagarna vanligtvis kommer ifrån. Risken är därför att tillämpningen fungerar som en form av förtäckt protektionism.

Det förändrade utstationeringsdirektivet kan även påverka den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt då en enskild myndighet, och i förlängningen även EU-domstolen, kan komma tolka och i praktiken närmast allmängiltigförklara svenska kollektivavtal.

Aktiebolagsrätt i domstol : En rättsfallsstudie.
Article (with peer review)Publication
Almlöf, H.
Publication year

2018

Abstract

I artikeln presenteras en rättsfallskartläggning över bolagsrättsliga domar vid Högsta domstolen eller hovrätterna i under 2013-2017. Studien visar bland annat att oaktat var du bor i Sverige är det lika stor sannolikhet för en aktiebolagsrättslig tvist, att talan i drygt hälften av målen riktas mot styrelseledamöter och att så mycket som en tredjedel av rättsfallen handlar om bolagsledningens personliga betalningsansvar. Studien ger också anledning att diskutera förekomsten och nyttan av empiriskt material inom rättsvetenskapen.

Show more