Finansiellt deltagande
Karlson, N., & Malm Lindberg, H. (2016). Finansiellt deltagande. Stockholm: Ratio.
Karlson, N., & Malm Lindberg, H. (2016). Finansiellt deltagande. Stockholm: Ratio.
Intresset för olika system för finansiellt deltagande – där de anställda får ta del av företagets resultat eller värdeutveckling – har stigit såväl i Sverige, som på andra håll i Europa under senare år. Mellan 20 och 38 procent av företagen i Sverige har någon form av finansiellt deltagande och systemen tycks växa över tid. Finansiellt deltagande för anställda är också vanligare i stora företag än i små och i den kvalificerade tjänstesektorn och i tillverkningsindustrin än i enkel tjänsteproduktion.
Det finns två huvudsakliga former för finansiellt deltagande: (1) vinstdelning, där anställda får del av företagets vinst utöver den reguljära lönen; (2) aktierelaterade program, där anställda får del av resultatet genom delägande i företaget. I den senare gruppen återfinns t.ex. subventionerade aktieköp, aktiesparprogram eller riktade emissioner till personalen genom konvertibler eller teckningsoptioner. Även avsättning till vinstandelsstiftelser är en form av aktierelaterat program. Personaloptioner ger dock i sig inget delägarskap utan optionen ger innehavaren en rätt att i framtiden få köpa aktier till ett i förväg bestämt pris. Vinstdelning är betydligt vanligare än aktiedelägarprogram.
Lagstiftning kring finansiellt deltagande och de eventuella skatteförmåner som finns är en viktig förklaring till varför systemen är mer populära i vissa länder samt varför vissa system såsom vinstandelsstiftelser är vanligare i Sverige.
Existerande teoretisk och empirisk forskning ger stöd för en rad fördelar och några nackdelar med finansiellt deltagande. Till fördelarna med finansiellt deltagande hör positiva effekter på företagets produktivitet, lönsamhet, medarbetarnas arbets- och lönetillfredsställelse, minskade övervakningskostnader, lägre personalkostnader genom lägre personalomsättning samt ökad löneflexibiliteten som gör företagen mer okänsliga vid konjunkturkriser. Effekterna uppstår i huvudsak genom olika mekanismer som ökar de anställdas motivation. En negativ faktor kan vara kostnaderna för att administrera systemen. Därtill begränsas arbetskraftens rörlighet och arbetstagarna löper en större finansiell risk. Det bör samtidigt noteras att antalet studier som på ett tillförlitligt sätt kan påvisa tydliga och statistiskt signifikanta kausala samband mellan finansiellt deltagande och ökad produktivitet är få till antalet.
Dessa resultat bekräftas av ny enkätundersökning som gått ut till sammanlagt 1474 svenska företag. De viktigaste motiven för att införa system för finansiellt deltagande var att de ökar medarbetarnas motivation, behåller befintlig kompetens, skapar intressegemenskap mellan företagets anställda och ökar produktiviteten. Nästan ingen av de tillfrågade företagen vill avskaffa systemen.
En viktig slutsats är även att det finns en nära koppling mellan finansiellt deltagande och hur lönebildningen fungerar. Det finns även både teoretiskt och empiriskt stöd för att vinstdelning ökar löneflexibiliteten och ger möjlighet att komplettera kollektivavtal som begränsar möjligheter att belöna anställda för deras prestation, men utan att företagen tvingas höja hela lönenivån. De är dock inget substitut för individuell lönesättning. Däremot fungerar de som en form av lokal eller företagsnära ”lönebildning”, eftersom ersättningen baseras på det enskilda företagets resultat och utveckling.
Karlson, N., & Malm Lindberg, H.
2016
Finansiellt deltagande
2022
Ratio Working Paper
This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.
We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.
The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.
2021
Ratio Working Paper
The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.
2021
Ratioakademiens sjukvårdsprojekt
Sammanfattning:
Syftet med denna rapport är att analysera sjukvården utifrån ett polycentriskt perspektiv, i jämförelse med ett monocentriskt, mer centraliserat, samt att diskutera hur ökade polycentriska inslag skulle kunna utveckla svensk vård och omsorg. Författarnas hypotes är att vård- och omsorgssystem som utmärks av en mångfald av finansiärer och utförare, med stora inslag av valfrihet och spritt ansvar, klarar vårduppdraget lika bra eller bättre än mer centraliserade och helt skattefinansierade system.