Search

Finansiellt deltagande

PublicationReports
Arbetsmarknad, Henrik Malm Lindberg, Lönebildning, Nils Karlson
finansiellt deltagande
Download

Abstract

Intresset för olika system för finansiellt deltagande – där de anställda får ta del av företagets resultat eller värdeutveckling – har stigit såväl i Sverige, som på andra håll i Europa under senare år. Mellan 20 och 38 procent av företagen i Sverige har någon form av finansiellt deltagande och systemen tycks växa över tid. Finansiellt deltagande för anställda är också vanligare i stora företag än i små och i den kvalificerade tjänstesektorn och i tillverkningsindustrin än i enkel tjänsteproduktion.

Det finns två huvudsakliga former för finansiellt deltagande: (1) vinstdelning, där anställda får del av företagets vinst utöver den reguljära lönen; (2) aktierelaterade program, där anställda får del av resultatet genom delägande i företaget. I den senare gruppen återfinns t.ex. subventionerade aktieköp, aktiesparprogram eller riktade emissioner till personalen genom konvertibler eller teckningsoptioner. Även avsättning till vinstandelsstiftelser är en form av aktierelaterat program. Personaloptioner ger dock i sig inget delägarskap utan optionen ger innehavaren en rätt att i framtiden få köpa aktier till ett i förväg bestämt pris. Vinstdelning är betydligt vanligare än aktiedelägarprogram.

Lagstiftning kring finansiellt deltagande och de eventuella skatteförmåner som finns är en viktig förklaring till varför systemen är mer populära i vissa länder samt varför vissa system såsom vinstandelsstiftelser är vanligare i Sverige.

Existerande teoretisk och empirisk forskning ger stöd för en rad fördelar och några nackdelar med finansiellt deltagande. Till fördelarna med finansiellt deltagande hör positiva effekter på företagets produktivitet, lönsamhet, medarbetarnas arbets- och lönetillfredsställelse, minskade övervakningskostnader, lägre personalkostnader genom lägre personalomsättning samt ökad löneflexibiliteten som gör företagen mer okänsliga vid konjunkturkriser. Effekterna uppstår i huvudsak genom olika mekanismer som ökar de anställdas motivation. En negativ faktor kan vara kostnaderna för att administrera systemen. Därtill begränsas arbetskraftens rörlighet och arbetstagarna löper en större finansiell risk. Det bör samtidigt noteras att antalet studier som på ett tillförlitligt sätt kan påvisa tydliga och statistiskt signifikanta kausala samband mellan finansiellt deltagande och ökad produktivitet är få till antalet.

Dessa resultat bekräftas av ny enkätundersökning som gått ut till sammanlagt 1474 svenska företag. De viktigaste motiven för att införa system för finansiellt deltagande var att de ökar medarbetarnas motivation, behåller befintlig kompetens, skapar intressegemenskap mellan företagets anställda och ökar produktiviteten. Nästan ingen av de tillfrågade företagen vill avskaffa systemen.

En viktig slutsats är även att det finns en nära koppling mellan finansiellt deltagande och hur lönebildningen fungerar. Det finns även både teoretiskt och empiriskt stöd för att vinstdelning ökar löneflexibiliteten och ger möjlighet att komplettera kollektivavtal som begränsar möjligheter att belöna anställda för deras prestation, men utan att företagen tvingas höja hela lönenivån. De är dock inget substitut för individuell lönesättning. Däremot fungerar de som en form av lokal eller företagsnära ”lönebildning”, eftersom ersättningen baseras på det enskilda företagets resultat och utveckling.

Karlson, N., & Malm Lindberg, H. (2016). Finansiellt deltagande. Stockholm: Ratio.


Similar content

Ratio Working Paper No. 350: A quickly transforming labour market
Working paperPublication
Uddén Sonnegård, E.
Publication year

2021

Published in

Ratio Working Paper

Abstract

The Covid-19 pandemic has made it clear that the labour market situation can change
extremely rapidly when there is an unexpected exogenous shock to the economy. Even
though the transformation of the labour market as a result of the development of ICT
(Information Communication Technology) industries facilitates more-flexible
conditions, it is now more important than ever for EU Member States to improve the
functioning of their labour markets. Member States need to increase possibilities for
training and retraining throughout peoples’ working lives in order to smooth the
transformation into a digital world of work.

Myten om centralisering – Om sjukvården som ett polycentriskt system
ReportsPublication
Karlson, N. & Lundbäck, M.
Publication year

2021

Published in

Ratioakademiens sjukvårdsprojekt

Abstract

Sammanfattning:
Syftet med denna rapport är att analysera sjukvården utifrån ett polycentriskt perspektiv, i jämförelse med ett monocentriskt, mer centraliserat, samt att diskutera hur ökade polycentriska inslag skulle kunna utveckla svensk vård och omsorg. Författarnas hypotes är att vård- och omsorgssystem som utmärks av en mångfald av finansiärer och utförare, med stora inslag av valfrihet och spritt ansvar, klarar vårduppdraget lika bra eller bättre än mer centraliserade och helt skattefinansierade system.

Ratio Working Paper No 343: Populism, Liberalism and the Quest for Meaning and Community
Working paperPublication
Karlson, N.
Publication year

2020

Abstract

Liberalism is losing ground, while populist or even authoritarian nationalist regimes are on the rise. This paper argues that the causes of the decline are, at least partly, endogenous, that a narrow focus on economic efficiency and the successful critique of socialism and the welfare state have created an idea vacuum that has opened up for these illiberal tendencies. The conclusion is that a central challenge for liberalism is to offer a comprehensive idea and narrative about meaning and community that is not socialistic, conservative or nationalistic, but distinctly liberal, to counter these developments.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578