Lessons learnt from 20+ years of research on multilevel governance of energy-efficient and zero-carbon buildings in the European Union

PublicationArticle (with peer review)
Martin Björklund

Abstract

At global scale, the building sector accounts for 40% of total energy end use and almost 35% of greenhouse gas emissions. This makes it one of the most important sectors to focus on for reaching the 1.5–2 °C target of the Paris Agreement, to enhance energy security of supply and to alleviate energy poverty. The European Union (EU) is often seen as a leader in climate governance, which is also true for energy efficiency. The improvement of energy performance of buildings has been part of EU public policy for more than 50 years, making the EU a pioneer in the policy domain. Based on a semi-structured review of the scientific literature (N=90), this paper is aimed at drawing the lessons from research on governance of energy-efficient and zero-carbon buildings in the EU. As for the findings, there is a multitude of policy instruments developed on different levels of governance, more or less integrated and managed by different actors and no single instrument is sufficient to stimulate energy-efficient and zero-carbon buildings. Five key challenges are identified in the governance literature examining the transition towards energy efficiency and zero-carbon buildings: An ambiguous leadership, heterogeneity of implementation, lack of incentives, limitations of non-regulatory policies and market-based instruments, and limited diffusion between governance levels. We also conclude that most policy instruments focus on new buildings which is problematic since the greatest challenge in the transition is the renovation of the large existing building stock.

Björklund, M., von Malmborg, F., & Nordensvärd, J. (2023). Lessons learnt from 20+ years of research on multilevel governance of energy-efficient and zero-carbon buildings in the European Union. Energy Efficiency, 16(8), 98.


Similar content

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
ReportsPublication
Karlson, N. & Björklund, M.
Publication year

2021

Published in

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet
ReportsPublication
Björklund, M. & Stern, C.
Publication year

2020

Abstract

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder?
Article (without peer review)Publication
Sandström, C., Jörnmark, J., Björklund, M. & Hvarfner, K.
Publication year

2019

Published in
Abstract

Innovationspolitiken har fått mer uppmärksamhet, och i den här artikeln sammanfattar vi några av de resultat som kommit fram på senare år. Vi använder även en del nationalekonomisk teori för att förklara varför innovationspolitiken har blivit så förknippad med olika former av stöd snarare än en politik för ett bättre företagsklimat, trots att stöden verkar ha begränsade effekter.

Show more