Search

Tracing brand constellations in social media: the case of fashion week Stockholm

PublicationArticle (with peer review)
Andrea Geissinger, Christofer Laurell, Företagandets villkor, Marknadsföring, Sociala medier

Abstract

Purpose: This paper aims to explore the effects of fashion weeks on brand constellations of participating fashion companies in social media.

Design/methodology/approach: The study analyses how brand constellations take form for seven Swedish fashion companies before, during and after Fashion Week Stockholm 2013. In total 3449 user-generated contents referring to the sampled brands were collected and analysed.

Findings: On average, brand constellations of participating companies are increasingly incorporating other participating brands as a result of the fashion week. Based on the presented results, four brand constellation outcomes for participating fashion companies are identified: brand constellation amplification, concentration, division, and dilution.

Research limitations/implications: As this paper is focused on the Swedish market, additional results from fashion weeks taking place in other cities would be beneficial to verify the four brand constellation outcomes.

Practical implications: The results question the resilience of professionally curated brand constellations due to the emergence of user-driven constellations that also shape the position of fashion brands. Therefore, this development can potentially have a considerable impact on often carefully orchestrated brand positioning strategies executed by fashion companies.

Originality/value: This paper contributes to the field of fashion marketing and management by identifying four different brand constellation outcomes in social media for participating fashion companies as a result of fashion weeks and how to managerially handle these respective outcomes.

Geissinger, A., & Laurell, C. (2018). Tracing brand constellations in social media: the case of fashion week Stockholm. Journal of Fashion Marketing and Management, 22(1), 35-48. DOI: 10.1108/JFMM-12-2016-0115


Similar content

Open marketing – Conceptualizing external parties’ strategic marketing activities
Article (with peer review)Publication
Öberg, C.
Publication year

2020

Abstract

Open marketing as conceptualized in this paper refers to how external parties take part in strategic, integrative marketing activities. To distinguish this more recent trend in marketing from traditional meanings of marketing, the paper provides a typology on roles and role keepers in marketing. Four types of roles and role keepers are outlined: marketing as 1) solely being performed by actors in the supplier company communicating offerings, 2) an activity shared among functions of the supplier company, 3) external parties communicating offerings, and 4) external parties contributing to strategic marketing. Using the concept of ‘roles’ in marketing helps to structure activities and actors – or roles and role keepers – and provides a basis for understanding that marketing results from what is done, not merely from who performs it. The paper underlines how new ways of conducting business also have implications for a company’s marketing beyond its borders.

Assessing user perceptions of the interplay between the sharing, access, platform and community‐based economies
Article (with peer review)Publication
Geissinger, A., Laurell, C., Öberg, C., Sandström, C. & Suseno, Y.
Publication year

2020

Abstract

Purpose
Digitally intermediated peer-to-peer exchanges have accelerated in occurrence, and as a consequence, they have introduced an increased pluralism of connotations. Accordingly, this paper aims to assess user perceptions of the interplay between the sharing, access, platform, and community-based economies.

Design/methodology/approach
The sharing, access, platform, and community-based economies have been systematically tracked in the social media landscape using Social Media Analytics (SMA). In doing so, a total material of 62,855 publicly posted user-generated content concerning the four respective economies were collected and analyzed.

Findings
Even though the sharing economy has been conceptually argued to be interlinked with the access, platform, and community-based economies, the empirical results of the study do not validate this interlinkage. Instead, the results regarding user perceptions in social media show that the sharing, access, platform, and community-based economies manifest as clearly separated.

Originality/value
This paper contributes to existing literature by offering an empirical validation, as well as an in-depth understanding, of the sharing economy’s interlinkage to other economies, along with the extent to which the overlaps between these economies manifest in social media.

Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete
ReportsPublication
Weidenstedt, L., Geissinger, A., & Lougui, M.
Publication year

2020

Abstract

Sammanfattning:
Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek.
Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har.
Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida.
Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv.
Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578