Search

Working Paper No. 39. Förmögenhetsskatten som symbol

PublicationWorking paper
Åsa Hansson, Företagandets villkor, Företagsklimat, Investering, Tillväxt
Working Paper No. 39.
Download

Abstract

Sverige är ett av ett fåtal länder inom OECD som fortfarande beskattar förmögenhet, dessutom betydligt hårdare än de flesta övriga länder med förmögenhetsskatt. Att avvika från andra länders beskattning av rörliga skattebaser – där kapital är den mest rörliga – kan få negativa konsekvenser på bl a sparande och tillgång på inhemskt kapital vilket i sin tur inte bara påverkar mängden genererade skatteintäkter utan även företagsklimat och ekonomisk tillväxttakt. Även om det kan finnas goda skäl att beskatta förmögenhet, bl a för att uppnå en jämnare förmögenhetsfördelning vilket i sin tur kan ha positiva effekter på investeringsnivån och tillväxttakten, får skatten ofta inte avsedda effekter i en global värld där de totala skatterna på kapital varierar mellan länderna. Mycket tyder på att den svenska förmögenhetsskatten istället har kommit att utgöra en viktig symbol för ett solidariskt skattesystem.

Hansson, Å. (2002). Förmögenhetsskatten som symbol. Ratio Working Paper No. 39.


Similar content

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Article (without peer review)Publication
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publication year

2021

Published in

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Abstract

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

The openness of open innovation in ecosystems
Article (with peer review)Publication
Öberg, C., & Alexander, A.
Publication year

2019

Abstract

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

A revised perspective on innovation policy for renewal of mature economies – Historical evidence from finance and telecommunications in Sweden 1980–1990
Article (with peer review)Publication
Eriksson, K., Ernkvist, M., Laurell, C., Moodysson, J., Nykvist, R. & Sandström, C.
Publication year

2019

Abstract

What is the role of innovation policy for accomplishing renewal of mature industries in Western economies? Drawing upon an unusually rich dataset spanning 9752 digitized archival documents, we categorize and code decisions taken by policymakers on several levels while also mapping and quantifying the strategic activities of both entrant firms and incumbent monopolists over a decade. Our data concerns two empirical cases from Sweden during the time period 1980–1990: the financial sector and the telecommunications sector. In both industries, a combination of technological and institutional upheaval came into motion during this time period which in turn fueled the revitalization of the Swedish economy in the subsequent decades. Our findings show that Swedish policymakers in both cases consistently acted in order to promote the emergence of more competition and de novo entrant firms at the expense of established monopolies. The paper quantifies and documents this process while also highlighting several enabling conditions. In conclusion, the results indicate that successful innovation policy in mature economies is largely a matter of strategically dealing with resourceful vested interest groups, alignment of expectations, and removing resistance to industrial renewal.

Show more