Working Paper No. 74. Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt
Waldenström, D. (2005). Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt. Ratio Working Paper No. 74.
Waldenström, D. (2005). Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt. Ratio Working Paper No. 74.
Uppsatsen sammanfattar den nationalekonomiska och ekonomisk-historiska forskningen om sambandet mellan privat äganderätt och långsiktig ekonomisk tillväxt. Huvudbudskapet är att det föreligger ett robust positivt samband, även om det också finns betydande mätproblem som försvårar alltför starka slutsatser. Västvärldens ekonomiska historia innehåller flera exempel som bekräftar denna positiva koppling. Bl.a. var den bristande respekten för privat ägande i såväl 1600-talets Frankrike och Spanien som efterkrigstidens Östtyskland och Nordkorea förödande för dessa länders långsiktiga ekonomiska utveckling. På liknande sätt, men i motsatt riktning, utgjorde äganderättsförstärkningarna under 1700- och 1800-talens skiftesrörelse och konstitutionella reformer positiva influenser för Europas utveckling. Erfarenheterna från landreformer och formaliseringar av privat ägande i dagens utvecklingsländer är också huvudsakligen positiva. Kapitlet beskriver även forskningen om intellektuell äganderätt och dess betydelse för nutida och historisk ekonomisk tillväxt. Här är resultaten i allmänhet svagare, sannolikt beroende på att ekonomisk teori faktiskt inte ger lika entydigt positiva förutsägelser för tillväxten. Icke desto mindre anser de flesta ekonom-historiker att den intellektuella äganderätten var en grundförutsättning för den industriella revolutionen, och också studier av teknikspridning och innovationsmönster i dagens globaliserade värld pekar på en positiv roll för äganderätten, särskilt vad gäller den fattigaste gruppen av länder där en stor del av produktionen kan förläggas.
Waldenström, D.
2005
Ratio Working Paper
2021
Ekon. Debatt, 49, 30-41.
Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.
2020
2020