Search

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven

PublicationReports
Kollektivavtal, Martin Björklund
den-finska-kollektivavtalsmodellen-i-stopsleven
Download

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.


Similar content

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet
ReportsPublication
Björklund, M. & Stern, C.
Publication year

2020

Abstract

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Framtidens kollektivavtal? Medarbetaravtal ur parternas perspektiv
ReportsPublication
Stern, C. & Paulsson, E.
Publication year

2019

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

I denna intervjustudie om arbetsmarknadens parters erfarenheter av medarbetaravtal undersöks hur parterna upplever att medarbetaravtal fungerar samt om avtalsformen är bättre lämpad för framtidens utmaningar än traditionella kollektivavtal. Förändringar på arbetsmarknaden sätter den svenska kollektivavtalsmodellen på prov. Kollektivavtalens uppdelning mellan ”arbetare” och ”tjänstemän”, liksom uppdelningen mellan ”tjänstemän” och ”akademiker” kan tänkas upprätthålla murar där gränser i praktiken allt oftare överskrids. I denna kontext är medarbetaravtal en innovation som utmanar befintliga spelregler. Den här rapporten syftar till att studera hur en sådan innovation fungerar i praktiken. Den underliggande frågan är huruvida historiska spår är så upptrampade att de hindrar kollektivavtalens utveckling. Vår intervjuundersökning visar att medarbetaravtal är en ovanlig avtalsform i Sverige, och parternas berättelser om avtalen tyder på att medarbetaravtal fungerar relativt väl när det väl är på plats. I det stora hela råder samsyn mellan parterna om fördelarna respektive utmaningarna med gemensamma avtal. Det råder också samsyn kring framtiden som man inte tror kommer att präglas av medarbetaravtal.

Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder?
Article (without peer review)Publication
Sandström, C., Jörnmark, J., Björklund, M. & Hvarfner, K.
Publication year

2019

Published in
Abstract

Innovationspolitiken har fått mer uppmärksamhet, och i den här artikeln sammanfattar vi några av de resultat som kommit fram på senare år. Vi använder även en del nationalekonomisk teori för att förklara varför innovationspolitiken har blivit så förknippad med olika former av stöd snarare än en politik för ett bättre företagsklimat, trots att stöden verkar ha begränsade effekter.

Show more

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578