De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.
I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.
Karlson, N. & Björklund, M.
2021
(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.
2023
Energy Efficiency, 16(8), 98.
At global scale, the building sector accounts for 40% of total energy end use and almost 35% of greenhouse gas emissions. This makes it one of the most important sectors to focus on for reaching the 1.5–2 °C target of the Paris Agreement, to enhance energy security of supply and to alleviate energy poverty. The European Union (EU) is often seen as a leader in climate governance, which is also true for energy efficiency. The improvement of energy performance of buildings has been part of EU public policy for more than 50 years, making the EU a pioneer in the policy domain. Based on a semi-structured review of the scientific literature (N=90), this paper is aimed at drawing the lessons from research on governance of energy-efficient and zero-carbon buildings in the EU. As for the findings, there is a multitude of policy instruments developed on different levels of governance, more or less integrated and managed by different actors and no single instrument is sufficient to stimulate energy-efficient and zero-carbon buildings. Five key challenges are identified in the governance literature examining the transition towards energy efficiency and zero-carbon buildings: An ambiguous leadership, heterogeneity of implementation, lack of incentives, limitations of non-regulatory policies and market-based instruments, and limited diffusion between governance levels. We also conclude that most policy instruments focus on new buildings which is problematic since the greatest challenge in the transition is the renovation of the large existing building stock.
2020
Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.
2019
Arbetsmarknadsprogrammet
I denna intervjustudie om arbetsmarknadens parters erfarenheter av medarbetaravtal undersöks hur parterna upplever att medarbetaravtal fungerar samt om avtalsformen är bättre lämpad för framtidens utmaningar än traditionella kollektivavtal. Förändringar på arbetsmarknaden sätter den svenska kollektivavtalsmodellen på prov. Kollektivavtalens uppdelning mellan ”arbetare” och ”tjänstemän”, liksom uppdelningen mellan ”tjänstemän” och ”akademiker” kan tänkas upprätthålla murar där gränser i praktiken allt oftare överskrids. I denna kontext är medarbetaravtal en innovation som utmanar befintliga spelregler. Den här rapporten syftar till att studera hur en sådan innovation fungerar i praktiken. Den underliggande frågan är huruvida historiska spår är så upptrampade att de hindrar kollektivavtalens utveckling. Vår intervjuundersökning visar att medarbetaravtal är en ovanlig avtalsform i Sverige, och parternas berättelser om avtalen tyder på att medarbetaravtal fungerar relativt väl när det väl är på plats. I det stora hela råder samsyn mellan parterna om fördelarna respektive utmaningarna med gemensamma avtal. Det råder också samsyn kring framtiden som man inte tror kommer att präglas av medarbetaravtal.