Ratio logo white

Ratio is an interdisciplinary research institute, with a research focus on the conditions of business and enterprise.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublicationsSeminarsPeople

Popular

News archive
Publications
Seminars
People
Start
About
Contact us
Labour market research
Competitiveness research
Climate and environmental research
Swedish flag iconPå svenska
PublicationReports

Mycket mer för mindre – tillväxt och hållbarhet i Sverige

Download PDF

Abstract

Sammanfattning:

Världens koldioxidutsläpp stiger fortfarande, vilket är ett enormt problem och arbete återstår. Men empiriska data från Sverige visar att det har gått att kombinera en växande ekonomi med krympande miljöpåverkan. Detta betyder att positiv förändring kan ske och möjligen kan överföras till andra länder.
Sedan år 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. BNP per koldioxidenhet gick under perioden ner med 60 procent.
Sedan 2008 (första året författarna har tillgängliga data ifrån) har de konsumtionsbaserade utsläppen från utlandet minskat.
Utsläppen från bilar har minskat, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner.
Av de 26 farliga utsläpp i luften som SCB har tillgänglig statistik över, har 24 minskat. I många fall är minskningen mer än 50 procent. Efter 1995 års förbud mot bly i bensin har dessa utsläpp minskat med 95 procent.
Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990, trots den ekonomiska tillväxt som ägt rum under perioden. Nedgången i användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsak till denna minskning.
Det går att se kraftiga utsläppsminskningar av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik.
Antalet inrikesresor minskade marginellt jämfört med 1990-talets början, men utsläppen sjönk 13 procent. Utrikesresor har dock stigit.
Elanvändningen har gått upp med 2,8 procent sedan år 1990. Per capita och per BNP enhet har dock elanvändningen gått ner.
Sverige tar ut mindre vatten och använder mindre vatten per person sedan både 1970 och 1990.


För data, se denna bilaga.

Grafström, J., Sandström, C. & Wieslander, A. (2020). ”Mycket mer för mindre – tillväxt och hållbarhet i Sverige”. Stockholm: Ratio.

English version: (Much) More for Less.

För kompletterande bilaga, se nedan.

Details

Author
Grafström, J., Sandström, C. & Wieslander, A.
Publication year
2020
Published in

(Much) More for Less, För data, se denna bilaga.

Related

  • Ph.D. and vice CEO

    Jonas Grafström

    +46703475854jonas.grafstrom@ratio.se

Similar content

Article (with peer review)

Barriers to circularity in the metals industry: an analytical framework of feedback and lock-in effects

Grafström, J., Poelzer, G., & Pettersson, J.
Download

Publication year

2025

Published in

Mineral Economics.

Abstract

The metals sector faces multiple and interconnected barriers to achieving circularity. This study examines steel, aluminum, and copper to illustrate how challenges vary between metals. While copper can often be recycled without quality loss, steel and aluminum face alloy-related limitations that drive downcycling and quality degradation. Using a matrix-based analytical framework, the study maps the interactions between economic, technological, institutional, and social constraints, distinguishing between primary drivers, secondary effects, feedback loops, and lock-in mechanisms. The results show strong reinforcing links between economic, technological, and institutional domains, with social factors playing a more indirect role. These findings align with observed industry patterns while adding a structured, quantitative perspective. By clarifying how different barriers combine and reinforce one another, the analysis identifies priority areas for intervention to advance metals recycling and support the transition toward a more circular economy.

Working paper

Working Paper No. 387 Time as a Structural Barrier for a Circular Economy

Jonas Grafström
Download

Publication year

2025

Published in

Ratio Working Paper Series.

Abstract

Circular economy debates often acknowledge material lifespans and delays, but time is usually treated as a contextual issue rather than a structural barrier. The contribution is to reframe circular economy transitions as intertemporal processes by treating time as an endogenous structural barrier. A framework is developed that classifies goods into short-, medium-, and long-lived categories, demonstrating how lagged inflows and valuation biases suppress aggregate circularity even when technology improves. By making temporal mechanisms explicit, the analysis explains why indicators remain stagnant despite policy and efficiency gains. The contribution is to introduce time as an endogenous barrier, integrating insights from environmental and resource economics into circular economy theory and showing how delayed substitution shapes both firm investment and policy outcomes.

Working paper

Working Paper No. 385 The workload paradox: Will AIreduce academic labor?

Jonas Grafström
Download

Publication year

2025

Published in

Ratio Working Paper Series.

Abstract

Artificial intelligence is reshaping academia, but instead of liberating scholars, AI might keep them running faster just to stay in place. This paper theoretically explores how AI increases institutional expectations rather than reducing workload. Using a formal workload model, the study examines how automation affects academic tasks, revealing that while AI streamlines some processes, it also creates new responsibilities in research, publishing, and administration. A case study illustrates how scholars experience rising pressures to verify AI-generated work, adapt to changing publication norms, and meet intensifying institutional demands. The findings suggest that AI’s role in academia is not one only of simplification, but acceleration—a race where efficiency gains are quickly absorbed, where the pursuit of academic excellence becomes ever more demanding, and where scholars must continuously push forward, not to advance, but merely to avoid falling behind.

Show more